Prästerna har alltid funnits där för folket

Gunnar Wetterbergs bok om prästernas historia i Sverige väcker respekt för en bortglömd yrkesgrupp.

Gunnar Wetterberg är historiker, författare och för många känd för sin medverkan i tv-programmen "Fråga Lund" och "På spåret". Senast gav han 2020 ut boken "Ingenjörerna".

Gunnar Wetterberg är historiker, författare och för många känd för sin medverkan i tv-programmen "Fråga Lund" och "På spåret". Senast gav han 2020 ut boken "Ingenjörerna".

Foto: Viktor Fremling

Recension2022-08-18 07:00
Det här är en recension. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Sakprosa

Gunnar Wetterberg

Prästerna

Albert Bonniers förlag

Vad tänker du på om jag säger ordet präst? Ett minne från en begravning, en sommarpratare i radio, eller en kuf med mossiga åsikter?

Präst är ett av våra äldsta yrken. Stundtals har de levt utsatta, som när de i vikingarnas Birka kunde bli sålda som slavar. Eller då filosofen Ingemar Hedenius år 1949 drog ned byxorna på biskoparna med sin bok "Tro och vetande". I andra tider har de representerat makt då de bannlyste kungar eller förhörde byborna på katekesen. Om allt detta berättar Gunnar Wetterberg – historiker, författare och för många känd från tv-programmen "Fråga Lund" och "På spåret" – i boken "Prästerna".

Wetterberg skildrar denna yrkesgrupp genom Sveriges historia från vikingatid fram till år 2000, då Svenska kyrkan skildes från staten. Under dessa tusen år finns en kontinuitet. En obruten linje av människor som avlöser varandra, där från 1950-talets slut även kvinnor har funnits med. Det är en fascinerande berättelse som också fångar svensk historia i allmänhet. Prästerna har varit nära förbundna med makt och händelseutveckling. Att ta del av deras historia är också att förstå samhällets utveckling i stort, från småriken via envälde till demokrati.

Gunnar Wetterberg berättar på ett lika enkelt som lärt sätt. Han gör det underfundigt, roligt och personligt, då präster också finns i hans egen släkt. Han tar också kål på en och annan myt. Som den om prästernas roll i häxprocesserna på 1600-talet. Visst fanns det präster som drev på de paranoida föreställningarna. Men det var också präster som såg till att de upphörde.

Wetterberg beskriver sig som en amatör i ämnet. Kanske är det därför som prästerna skildras i ljuset av de historiska förändringarna. Sällan kommer de själva till tals. Läsaren får mer ana sig till hur det var att tjänstgöra som präst i olika epoker. Ett exempel är den förnedring som prästvigda kvinnor fick utstå under 1900-talets andra hälft. Wetterberg håller sig till beslut och protokoll.

"Prästerna" är mer av en kyrkohistoria – eller rent av en historia om kristenheten i Sverige. Vad den enskilde prästen tänkte, kände och brottades med får vi inte veta. Ändå växer det fram en respekt kring en yrkesgrupp som har följt sitt folk genom missväxt, pest och krig fram till demokrati och välfärd, och som har tvingats omformulera sig och finna nya vägar, men som alltid har funnits där.