Konsert
Weeping Willows
(Magnus Carlson, sång, Ola Nyström, gitarr, Anders Hernestam, trummor, Niko Röhlke, pedal steel, piano, gitarr)
Medverkande: Anders Kappelin, bas, Patrik Kolar, hammondorgel med mera, Per "Ruskträsk" Johansson, saxofoner, flöjt och Goran Kajfeš, trumpet, slagverk med mera.
Bästa låtar: "All I have is now", "Let go", "Touch me" och Judgement day"
Plats: Culturum, Nyköping
Det är lätt att tycka om bandet Weeping Willows. Och även om man inte tror på astrologi så kan man misstänka att många stjärnor och planeter stod rätt på himlen i mitten på 1990-talet när bandet fick ihop det. En lyckosam kombo av personkemi, musikalitet och bra musiksmak, dessutom välsignad med en osviklig näsa för att välja fantastiska musiker att samarbeta med både på skivinspelningar och spelningar. Weeping Willows har dessutom bemästrat flera av de svåraste utmaningarna ett snart 30-årigt rockband har att kämpa med. Först och främst har de lyckats hålla ihop.
Bandet har heller aldrig stagnerat utan fortsatt att ge ut ny musik som känns konsekvent och aktuell. De flesta låtarna bandet spelar på konserterna i Nyköping kommer från de två senaste albumen.
Den stora bedriften är att Weeping Willows kan göra det utan att man får känslan av publiken egentligen bara vill höra gamla dängor som "Blue and alone" och "Broken promised land" från 1997 (självklart får vi höra dessa låtar också).
Weeping Willows har helt enkelt lyckats med det svåra konststycket att åldras med värdighet i den ungdomsfixerade svenska populärmusikbranschen. Sammantaget gör det att man som publik kan gå på en show med Weeping Willows och vara säker på att få en gedigen konsertupplevelse och slippa pinsamma överraskningar – utan att det för det skull blir tråkigt.
Tvärtom. Magnus Carlsons sång når rakt in i hjärtat på folk, och samtidigt som musiken berör så levererar han genuint underhållande och mysiga mellansnack.
En av de stora behållningarna med att se och höra Weeping Willows genom åren har varit när de förstärkt bandet med jazzmusikerna Per "Ruskträsk" Johansson (saxofon, flöjt och klarinett) och Goran Kajfeš (trumpet) som alltid adderar en extra dimension till låtarna så att de blir ett snäpp smartare, intressantare – och roligare.
På denna turné har Weeping Willows också med sig sin ständige basist Anders Kappelin och hammondorganisten Patrik Kolar, som tillför ett rejält retrosväng och spelar på en orgel som har varit Stickan Anderssons.
Sammanlagt är det åtta personer på scenen som tillsammans skapar en mäktig show på nästan två timmar. Publiken är entusiastisk och tacksam och det är svårt att tro att en konserthusturné med ett svenskt rockband kan bli så mycket bättre än den här.