SN har gått igenom alla protokoll från kommunfullmäktiges möten i Gnesta och Trosa under 2017, och räknat samman alla ledamöternas närvaro. Den enda partigrupp som lyckades med bedriften att komma på samtliga sammanträden var Liberalerna i Gnesta.
‒Jag anser att det är viktigt. Det är de röster som vi har fått från allmänheten som gör att vi sitter där, då får man lov att ta sitt uppdrag på allvar. Men visst kan det hända att man är sjuk någon gång, säger Sarah Kinberg (L), som sitter på partiets enda mandat i Gnesta.
Även i Trosa var Liberalerna bäst i närvarostatistiken, partiets två ledamöter hade bara en plump i protokollen vilket innebär 92 procents närvaro.
Högst frånvaro i Gnesta hade Sverigedemokraterna, vars två ledamöter tillsammans missade hälften av alla sammanträden.
‒Helt klart fodras högre närvaro, vi har varit för få helt enkelt. Men det ser bra ut med nya krafter och det kommer förändras radikalt efter valet med den nya besättningen som ska beslutas på årsmötet, säger SD:s gruppledare i Gnesta Göran Ehrenhorn.
I Trosa missade både Kristdemokraterna och Vänsterpartiet, som båda har en ensam ledamot i fullmäktige, två av sex möten och hade därmed lägst närvaro procentuellt.
‒Jag låg på sjukhus i juni när det var möte vet jag. Det är stundtals tufft att vara fritidspolitiker, men jag högaktar de tämligen generösa förutsättningarna vi har i Trosa där ersättare får vara med och alltid har yttranderätt. Det gör att vi kan vara pålästa och med i matchen, säger Tommy Fogelberg, Vänsterpartiets ledamot i Trosa.
[custom-embed script="PGRpdiBjbGFzcz0iaW5mb2dyYW0tZW1iZWQiIGRhdGEtaWQ9IjhhNWI0NjBiLTc5M2UtNDAzNS05ZmM4LWE5MGYyZGVkZjNjYiIgZGF0YS10eXBlPSJpbnRlcmFjdGl2ZSIgZGF0YS10aXRsZT0iTuRydmFybyBLRiAyMDE3IFRyb3NhIEduZXN0YSI+PC9kaXY+PHNjcmlwdD4hZnVuY3Rpb24oZSx0LHMsaSl7dmFyIG49IkluZm9ncmFtRW1iZWRzIixvPWUuZ2V0RWxlbWVudHNCeVRhZ05hbWUoInNjcmlwdCIpWzBdLGQ9L15odHRwOi8udGVzdChlLmxvY2F0aW9uKT8iaHR0cDoiOiJodHRwczoiO2lmKC9eXC97Mn0vLnRlc3QoaSkmJihpPWQraSksd2luZG93W25dJiZ3aW5kb3dbbl0uaW5pdGlhbGl6ZWQpd2luZG93W25dLnByb2Nlc3MmJndpbmRvd1tuXS5wcm9jZXNzKCk7ZWxzZSBpZighZS5nZXRFbGVtZW50QnlJZChzKSl7dmFyIHI9ZS5jcmVhdGVFbGVtZW50KCJzY3JpcHQiKTtyLmFzeW5jPTEsci5pZD1zLHIuc3JjPWksby5wYXJlbnROb2RlLmluc2VydEJlZm9yZShyLG8pfX0oZG9jdW1lbnQsMCwiaW5mb2dyYW0tYXN5bmMiLCJodHRwczovL2UuaW5mb2dyYW0uY29tL2pzL2Rpc3QvZW1iZWQtbG9hZGVyLW1pbi5qcyIpOzwvc2NyaXB0PjxkaXYgc3R5bGU9InBhZGRpbmc6OHB4IDA7Zm9udC1mYW1pbHk6QXJpYWwhaW1wb3J0YW50O2ZvbnQtc2l6ZToxM3B4IWltcG9ydGFudDtsaW5lLWhlaWdodDoxNXB4IWltcG9ydGFudDt0ZXh0LWFsaWduOmNlbnRlcjtib3JkZXItdG9wOjFweCBzb2xpZCAjZGFkYWRhO21hcmdpbjowIDMwcHgiPjxhIGhyZWY9Imh0dHBzOi8vaW5mb2dyYW0uY29tLzhhNWI0NjBiLTc5M2UtNDAzNS05ZmM4LWE5MGYyZGVkZjNjYiIgc3R5bGU9ImNvbG9yOiM5ODk4OTghaW1wb3J0YW50O3RleHQtZGVjb3JhdGlvbjpub25lIWltcG9ydGFudDsiIHRhcmdldD0iX2JsYW5rIj5O5HJ2YXJvIEtGIDIwMTcgVHJvc2EgR25lc3RhPC9hPjxicj48YSBocmVmPSJodHRwczovL2luZm9ncmFtLmNvbSIgc3R5bGU9ImNvbG9yOiM5ODk4OTghaW1wb3J0YW50O3RleHQtZGVjb3JhdGlvbjpub25lIWltcG9ydGFudDsiIHRhcmdldD0iX2JsYW5rIiByZWw9Im5vZm9sbG93Ij5JbmZvZ3JhbTwvYT48L2Rpdj4="]
I protokollen för Gnestas kommunfullmäktige sticker Socialdemokraterna ut med två ledamöter som inte var närvarande på något möte under fjolåret. Vid flera tillfällen ledde detta till tomma stolar, när tillräckligt många ersättare inte heller fanns på plats.
Enligt Johan Rocklind (S) har de två ledamöterna goda personliga skäl till att inte närvara, men har ändå suttit kvar som ledamöter för att kunna delta i mån av möjlighet.
Den totala närvaron för alla fullmäktigeledamöter under 2017 var i Gnesta 74 procent och i Trosa 81 procent, enligt SN:s sammanställning.
Statsvetaren: "Otacksamt uppdrag"
Ledamöterna i Trosa och Gnesta behöver inte skämmas över sin närvaro i fullmäktige 2017. Det tycker statsvetaren Gissur Erlingsson, Gnestabo och biträdande professor på Linköpings universitet som bland annat har forskat kring förtroendevaldas villkor i kommunpolitiken.
‒Dyker man upp på tre av fyra möten är det inga konstigheter. Börjar man missa vartannat möte kanske man ska ställa sig frågan om man har underskattat hur mycket tid uppdraget tar.
Hur tufft är det att vara kommunpolitiker generellt?
‒Det är ett rätt så otacksamt uppdrag. Det är nödvändigt att vi har förtroendevalda för att demokratin ska fungera, men generellt är tacken från medborgarna misstro. Faktum är att svenskar misstror sina kommunpolitiker mer än vad man gör i andra länder.
Enligt Gissur Erlingsson visar forskningen att kommunpolitiker har fått mer och mer att göra, sett över en 20-årsperiod. Ärendena som man måste sätta sig in i har ökat både i antal och komplexitet.
Antalet förtida avhopp från kommunala förtroendeuppdrag har också ökat.
‒Den här mandatperioden går vi mot ett rekord i förtida avhopp, om vi inte redan är där. Det tycker jag att vi borde prata mer om. Trosa är faktiskt en av få kommuner som inte haft några avhopp.
Det positiva är att samhället tycks ta problemet på allvar.
‒Det pågår hela tiden diskussioner om hur man kan göra uppdraget mer uthärdligt, säger Gissur Erlingsson.
Hur ser det ut med återväxten i partierna?
‒Under 70-, 80- och 90-talen såg vi att allt fler hade svårt att fylla sina valsedlar, men den trenden har brutits litegrann, inför valet 2014 hade siffrorna sjunkit något. När man frågar medborgare om de kan tänka sig att ta på sig ett uppdrag svarar många ja, särskilt bland unga. Så potentialen för återväxt är bra, men partierna kanske behöver nya strategier för att rekrytera kandidater.