En industriell anhopning av järnbruk, hyttor, gruvhål, kalkbrott, sjöar och transportleder fördelat på tre sörmländska kommuner, är ett svar.
Somliga skulle säga Sörmlandsleden vars stigar slingrar genom området.
Andra har paddlat kanot genom Åkers bergslag på det sjösystem som kallas för Marvikarna.
Går man efter Domänverkets gamla kartor som sitter uppsatta lite här och var i terrängen börjar Åkers bergslag vid samhället Åkers styckebruk och sträcker sig sedan söderut genom ett bergigt område genomskuret av mer än trettio sjöar och vidsträckta skogsområden. En dramatisk natur som gjord för dödsföraktande orienterare.
En heltäckande bok om en av Sörmlands största sevärdheter är på gång av en trio författare som nu berättar om sitt stora projekt.
Trojkan Henrik Elmberg, Johan Knutsson och Eva Sundström börjar mödosamt närma sig slutet på ett flera år långt arbete.
Men lugn, även om texterna börjar falla på plats och både gamla arkivfoton och nytagna bilder av fotografen Peter Segemark dråsar in i projektet så kommer inte boken vara klar förrän i december.
– Vi blir sist ut i årets 500-årsfirande av Gustav Vasa, säger Johan Knutsson och skrattar åt bokens relativt sena släpp.
Men var kommer Gustav Vasa in i bilden här då, frågar man sig. Jo, det var ju faktiskt han som lät starta Krutbruket i Åker i mitten av 1500-talet. Ett företag som, åtminstone till namnet, fortfarande finns kvar i den lilla bruksorten.
Henrik Elmberg är snabb att berömma Vasa för hur han såg Åkers potential i tiden. Inte minst transportlederna till Stockholm och Östersjön som krävdes för all handel.
– Det här är ju en viktig del av Vasas industrihistoria, säger Henrik Elmberg.
För de flesta tidningsläsare är Strängnäsbon Elmberg känd som återkommande äppelentusiast där han varje höst med fryntlig uppsyn håller fram kluvna Gravensteiner på frodiga bilder och bjuder gäster på äppelkaka. Han har också ett förflutet som lärare och politiker i både kommun och region för Centerpartiet.
– På 90-talet var jag ordförande i Åkers Bergslag AB, ett bolag grundat av Strängnäs och Gnesta kommuner samt Åkers International som skulle främja turism och tillväxt i Åkers bergslag, säger han.
Dessutom har han vuxit upp i Åker och Mariefred.
Johan Knutsson och Eva Sundström är emellertid utsocknes förmågor.
Knutsson är professor i möbelkultur vid Linköpings universitet och vid Nordiska museet samt doktor i konstvetenskap.
Sundström är författare som bland annat skrivit en bok om textilkonstnären Karin Larsson (hustru till Carl Larsson) och under många år arbetade hon med industrihistoria som antikvarie vid Sörmlands museum i Nyköping.
Dessa båda har tillsammans skrivit en bok om Ordala bruk i Roslagen.
Men viktigast i detta sammanhang är att de tagit fram de 64 informationsskyltar som finns uppsatta i Åkers bergslag där man kan läsa om allt från Kunskapens träd till de sovjetiska Moskvitjbilarna som plockades ihop i verkstäder vid Skottvång på 50-talet.
Skyltarna utgör nu grundstommen till boken om Åkers bergslag.
– Min ingång till Åker är skyltprogrammet, säger Johan Knutsson. Jag blev väldigt fängslad av det här området och insåg vilken tillgång det är, både kulturhistoriskt och som rekreationsområde. Bara en timmes resa från Stockholm så är du i ett område som påminner om Värmland och Västmanland.
Knutsson framhåller alla spår av verksamhet ute i naturen efter flera hundra år av järnhantering.
Själv fascineras han av 1900-talets spår, de som finns enbart en föräldrageneration bort, som nyligen var där, kanske något som var verksamt i ens barndom; betongfundament från gruvlavar, byggnader, järnvägsbankar, dammluckor och vägar av slaggsten.
– Även det byggda kulturarvet och spåren här blir ett slags källmaterial, och därifrån går vi in i bruksarkivet och letar efter belägg, säger Johan Knutsson. Vi vill också uppmuntra andra människor att ge sig ut och leta efter detta i naturen.
Eva Sundström instämmer.
– Boken ska kunna användas som en inspirationskälla att ta sig ut i området, i och med att det kan nås av så många människor, säger hon. Men det blir också en guidebok till naturen.
Med dessa tre entusiaster kan man inte låta bli att fråga efter deras favoritplatser i denna växlande geografi. Och märkligt nog nämner ingen av dem några avlägsna ställen uppe på skogen, som man kan vänta sig. Inte en skymt av Göksjöns sandstränder, Krampan, Skeppsta bruk eller någon avlägset belägen torvmosse med sällsynta orkidéer.
Henrik Elmberg är först ut:
– Bruksraden projicerar något av hur det var att bo här. Människorna som arbetade på bruket hade inga fasta anställningar och levde även på fiske. Raden får mig att tänka på hur människorna som bodde där verkade i trakten. Den kunskap de fick kom från Kunskapens träd där det satt en anslagstavla som de kunde läsa på. Det var den sociala biten i Åker förr i tiden.
Johan Knutsson rör sig heller inte särskilt långt ut i terrängen:
– Platsen för vattendelningen vid Mörtsjön uppströms, där den rinner ner mot Sågkärret. Kanalen påminner nästan om de holländska kanalerna. Där är det lagom igenvuxet, man kommer nästan in i en grotta i det där halvdunklet. Spår av dammluckor finns kvar, fördämningsvallen är kvar och visar att det inte var så länge sen. Över huvud taget sånt som inte var så länge sen fascinerar mig, övervuxna fundament som var gruvlavar ända in på 60-talet. Det finns nog en urban explorer inom mig, att hitta det övergivna.
Eva Sundström nämner något oväntat som man kanske inte förknippar med Åkers bergslag:
– Den stora ladugården i Riby. Där stod en modern jättelik ladugård och det som finns kvar är otroligt mycket brännässlor, en betonggrund och en platta där byggnaden stått. Mängden nässlor visar att det varit jordbruk där. Alla damerna som jobbade med att mjölka, man glömmer ofta bort den biten, att maten ska tillverkas och att Riby var en så stor arbetsplats för så många människor. Den byggdes i början av 1900-talet och brann på ner 50-talet. Det är så vackert där ute.
Boken om Åkers bergslag ska ges ut av Sörmlands Museums förlag och för tillfället samarbetar författarna med lokala föreningar såsom Åkers hembygdsförening, som driver bruksarkivet i Åker, Östra Sörmlands Gruvförening, som driver museum i Skottvång, och Gåsinge-Dillnäs hembygdsförening.
– Det behövs en bok som tar ett helhetsgrepp på området, säger Eva Sundström.
En vacker och inbjudande bok med populärhistoriskt skrivna texter och mycket bilder utlovas av trion som nu vill inspirera till besök i området.