Äganderätten får inte spolas bort

Tvångsanslutningar till det kommunala VA-systemet är inte bara betungande kostnader för fastighetsägare, utan utmanar också den individuella äganderätten.
Tvångsanslutningar till det kommunala VA-systemet är inte bara betungande kostnader för fastighetsägare, utan utmanar också den individuella äganderätten.

Priset för tvångsanslutningarna är för högt.

Ledare 13 oktober 2023 05:00
Detta är en ledare. SN:s ledarsida delar Centerpartiets värderingar.

I Sverige har äganderätten varit skyddad i regeringsformen med sin nuvarande lydelse sedan 1994, men skyddet är långt ifrån absolut. Det som faktiskt skyddas av grundlagen är att den enskilde har rätt till full ersättning om mark exploateras. 

Det har visat sig att äganderätten har ett mycket litet värde när staten ser ett behov av en fastighet. Mark kan omvandlas till naturreservat eller tvångsexploateras för att vindkraftverk ska byggas – utan att den enskilde kan stoppa det. Centrum för rättvisa har drivit många fall där äganderätten hotas av stat och kommun. Flertalet ärenden har rört kommuner som tar ut höga gatuavgifter innan det ens finns några vägar att använda. I dessa fall har de enskilda ofta fått rätt, men först efter lång väntan – och med stora ekonomiska konsekvenser. 

 

Skyddet för äganderätten och respekten för den är för svagt. Oavsett hur mycket man äger är det centralt att staten inte godtyckligt kan ta egendom ifrån en. Ett av de senaste exemplen på äganderättens svaga ställning är olika kommuners beslut att tvångsansluta hushåll till det kommunala VA-systemet, till en stor kostnad för fastighetsägaren. Det är inte ovanligt att människor betalar över 100 000 kronor, enligt Villaägarnas riksförbund. 

Skälen för tvångsanslutningarna är den lagstiftning som ålägger kommunen ett stort ansvar för vattenkvaliteten, men även om en enskild ägare har en bättre fungerande lösning så är det svårt för denne att utmana kommunen. Tidigare i år genomfördes en lagändring för att underlätta för enskilda lösningar, men lagförslaget har ännu inte fått önskad effekt. 

I början av oktober rapporterade SVT om Ingemo som hade tvångsanslutits till Nybro kommuns VA-system, detta till den saftiga notan på 154 000 kronor. De pengarna hade inte Ingemo, som är pensionär. Inte heller hade hon råd att utmana kommunens bedömning av hennes enskilda avlopp med nya prover. Rimligen borde Ingemo själv få bestämma över sin egen fastighet och sitt avlopp utifrån de krav som gäller. Det finns inget allmänt intresse av att enskilda skuldsätts, utan en möjlighet att bevisa att deras lösning fungerar. 

 

Ingen förespråkar heller att människor ska dricka smutsigt eller farligt vatten, men det allmänna vattensystemet är ingen absolut garanti för att vattnet är rent. Ronneby kommuns vattenbolag har blivit stämt för höga halter av PFAS i vattnet, ämnen som bland annat är cancerframkallande. Även Uppsala kommun har problem med dessa ämnen i vattnet. År 2010 plågades Östersunds kommun av ett parasitutbrott som spred en svår magsjuka via dricksvattnet. 

Att enskilda tvingas betala för dessa tvångsanslutningar är visar på äganderättens svaga ställning. Den borde stå betydligt starkare. 


 
 
 
 
 
 
Ämnen du kan följa