Varannan person som föddes i östra Sörmland 1970 bor inte längre kvar i länet. Så kan bilden av flytt-Sverige målas upp. Närheten till huvudstaden och Stockholms län spelar garanterat roll. Arbetsmarknad, utbildning och familjebildning är sådant som får folk att flytta. En del gör det frivilligt, andra inte. Med EU-medlemskapet har även chansen att flytta till andra länder varit god för den här generationen, som ifjol passerade 50-strecket. Utvandrarna ingår dock inte i statistiken.

Siffrorna om ”flyttfåglarna” födda det året är självklart intressanta, men låt oss titta på dem som bor kvar. Mer än var femte som föddes i Nyköping 1970 bor fortfarande där. Det här visar siffror från Statistiska Centralbyrån. Totalt var det 581 personer i årskullen som föddes just i Nyköping.

För Trosas och Gnestas del föddes 64 respektive 65 personer där det året. Ungefär 20 procent av dessa har därefter bott i samma kommun hela livet. Måttet gäller de kommungränser som är i dag, vill säga, 1970 såg ju Kommunsverige lite annorlunda ut.

Färre än var tionde som föddes i kuststaden Oxelösund 1970 har bott där hela livet. Totalt 185 personer finns i den årskullen. Vi kan också notera att 17 procent av dessa Oxelösundsfödda har kommit att både flytta därifrån och sedan flytta tillbaka. För Nyköpings del är motsvarande andel drygt 16 procent och för Trosa respektive Gnesta är det 12 procent.

Generationen som föddes i östra Sörmland 1970 sticker inte ut i flyttstatistiken. Mest flyttbenägna har de infödda Salem- och Solnaborna varit. Listan över de minst flyttbenägna toppas av Varberg följt av Årjäng. Mer än hälften av 51-åringarna bor i den kommun där de föddes. Uttrycket Vi flytt’ int’ ska egentligen sägas på halländska eller värmländska.