Ambitionsnivån är helt rätt: ”Jag förväntar mig att vi har ett gäng klockrena vårdbiträden nästa sommar!” 

Det finns mycket goda möjligheter att det också blir som Marie Segersvärd, ansvarig rektor för vuxenutbildningen i Gnesta, räknar med. Den som vill bryta utanförskap, må det vara en följd av bristande integration eller långvarig arbetslöshet, har ett rejält jobb att göra.Att hitta rätt sätt att ta sig förbi hinder, exempelvis bristande språkkunskaper eller begränsad arbetslivserfarenhet. Att öka den arbetssökandes förmåga och kapacitet på områden där vi vet att det behövs folk. 

I Gnesta handlar det nu om en kombinerad språk- och yrkesutbildning i ett. Målet är att skola ett antal vårdbiträden, som blir redo att kliva in i omsorgen. Håll fast vid det. 

Det är lätt sagt, men inte alltid lätt gjort. 

Den som vill få sitt första jobb i ett nytt land och inte redan har en utbildning, står inför en rejäl utmaning. Utan språkkunskaper blir många jobb, även sådant som kan kallas enklare, betydligt svårare. Utan sakkunskap på ett område, även sådant som kan kallas enklare, blir det svårare att få chansen att visa vad man kan. Det är inte bara att vilja, utan också kunna.

I grannkommunen Nyköping jobbar man också med liknande jobbförberedande insatser, i samverkan med Arbetsförmedlingen. Det är allt från ett socialt företag på byggsidan till så kallade vårdspår, barnskötarspår och fordonsmekspår med mera. 

Det är ack så viktigt att alla inblandade aktörer inser värdet av att öppna dörrar till ett nytt jobb. Inte minst gäller det att fack och arbetsgivare ser den gemensamma nyttan i detta och söker lösningar på hinder som uppstår. Det är bra för svensk arbetsmarknad, men allra bäst för den arbetssökande som får chansen och sedan tar den.