Nästan hela Almedalen handlade om AI, konstaterades i en intervju med Nicklas Berild Lundblad på Google Deepmind, ett av världens främsta AI-bolag (SVT 28/6). Att AI, artificiell intelligens, dominerade seminarier på den politikervecka som passerat är inte märkligt.

Tekniken har gått framåt de senaste åren – vid det här laget har de flesta både hunnit testa och tröttna på att leka med Chat GPT – och hur den används så smart som möjligt är en knäckfråga. Förhoppningsvis finns stora effektivitetsvinster att göra, inte minst i offentlig sektor. Kanske kan AI vara lösningen på problemet med en åldrande befolkning som ska försörjas och ombesörjas av allt färre i arbetsför ålder? Visionerna för vad tekniken kan leverera är stora.

Men så intelligent är ingen AI (än) att den inkorporerar sig själv i verksamheter. Hur det sker på bästa sätt kommer kräva att kloka mänskliga huvuden slås ihop. För visst vore det fantastiskt om AI kan ta över själadödande mängdsysslor, för att ge mer utrymme till mellanmänsklig kontakt, men det bygger på att tekniken fungerar perfekt. Eller i alla fall konsekvent presterar bättre än en genomsnittlig människa.

Hittills har försök att implementera AI i vården, som att låta en chattbot vara första steg för den som söker vård via 1177, blivit exempel på hur tekniken inte fungerar. Det har lett till merjobb för anställda, det går i många fall snabbare via telefon, och tre av tio patienter sorteras fel. Tanken är god men det är inte hållbart, varken för patienter eller vårdpersonal. Tekniken är inte där den behöver vara för att rullas ut i stor skala, samtidigt blottar den här typen av storskaliga försök på vilka punkter den behöver förbättras. Förhoppningsvis blir 1177-experimentet en bra läxa, inte ett bakslag som får oss att sluta försöka.

Berild Lundblad menar att AI i Almedalen gått från att vara ett buzzword, till att det förs initierade samtal om implementering och användning. Oroväckande är dock att Sverige verkar halka efter som AI-nation, kanske för att vi som var snabba med att bli en IT-nation och digitalisering tar vår framgång lite för given. Det är ett misstag, inte minst sett till vår redan sackande tillväxt.

Vägen framåt är inte att storögt säga ja massa AI-teknik utan närmare eftertanke, men inte heller att bromsa utvecklingen. Om AI kan göra mer, behöver vi människor göra mindre. Då kan vi förhoppningsvis jobba smartare, och få mer tid för det ljuva i livet – som att dricka rosé en varm sommardag i Visby, exempelvis.