I 66 av Sveriges 290 kommuner är mer än varannan utrikes födda kvinna inte självförsörjande, visar nya siffror från Svenskt Näringsliv. På topplistan över sämsta kommuner finner man två sörmländska, Flen och Eskilstuna. Att kvinnor i arbetsför ålder har svårt att ta sig in på och stanna på arbetsmarknaden hämmar integrationen och är dyrt för samhället. 

Viktigare är dock att det begränsar de drabbade kvinnorna i deras liv. Att vara självförsörjande handlar inte främst om att bidra till samhället – även om det är en lycklig bieffekt – utan att det ger makt över det egna livet. Även om lönekuvertet innehåller små summor, kommer det med den makten. Det är en viktig men underskattad anledning att det är mer önskvärt att arbeta än att gå på bidrag.

Allra viktigast är den makten för den som lever under våld och förtryck. Vilket tyvärr drabbar alldeles för många invandrarkvinnor, och i de fallen ofta bidrar till att de har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. Det riskerar att bli en ond spiral. Tidigare i år släpptes en rapport från Jämställdhetsmyndigheten, baserad på en intervjustudie med 70 utrikes födda kvinnor, som ger viktiga insikter. Många av dem berättade om våld, vissa om hedersförtryck. 

En kvinna vittnade om att hennes make satte i system att ringa hem henne från praktikplatsen hon fått för att vårda deras son, som alltid visade sig vara frisk och i skolan när hon kom hem. Att hon ofta gick hem från praktikplatsen gjorde att hon inte fick stanna. Den typen av problematik behöver uppmärksammas, om de drabbade kvinnorna ska ha en chans på arbetsmarknaden.

Men det är inte bara förtryckande patriarkala synsätt i hemmet som håller utrikes födda kvinnor i arbetslöshet. Många vittnar om att de bollas runt mellan myndigheter utan att få någon riktig hjälp och stöd. Vissa vittnar om arbetsförmedlare som ifrågasatt om de ska arbeta, exempelvis med hänvisning till deras hälsa – men de svarade då att de har barn att försörja.

Det bemötandet är oacceptabelt och understödjer det patriarkala förtrycket. Utan egen försörjning blir kvinnor mer beroende av sin förtryckare. Det är också en viktig motbild mot att låg etableringsgrad bara skulle handla om att folk är lata och vill leva på bidrag. Det finns reella hinder som behöver röjas undan för att utrikes födda kvinnor ska komma in på arbetsmarknaden. De behöver undanröjas för integrationens och självförsörjningsgradens skull – men allra främst för att stärka invandrade kvinnors makt över sina egna liv.