En helt vanlig sommardag kliver jag på rulltrappan i Stockholms tunnelbana. En transportsträcka där det inte finns så mycket mer att göra än att kolla sig omkring. Min blick fastnar på en reklam, för Vingåker kommun. Reklamen jämför New Yorks tusentals taxibilar med Vingåkers 89 Epa-traktorer. Reklamkampanjen kostar Vingåker kommun drygt 115 000 kr, eller 12 kronor per invånare. Kostanden är alltså inte särskilt stor, men väcker ändå frågor. Vad är det egentligen som kommunerna ska lägga pengar på? Räknas inte varje krona i den alltmer ansträngda ekonomin?
Enligt Sveriges kommuner och regioners ekonomirapport från maj i år har många kommuner en ansträngd ekonomi. Ränteökningar, inflationen och ökade pensionskostnader driver fler kommuner till underskott. Stora delar av välfärdens kärna är kommunalt och regionalt ansvar. Är kommunerna i kris är Sverige i kris, skulle man kunna säga.
I detta utmanade läge krävs som alltid ekonomiska prioriteringar. Precis som i medelklassens plånböcker så finns det mindre pengar kvar till det där ”lilla extra” i kommunerna. Det finns ett tydligt uppdrag för kommunerna att uppfylla. Kärnverksamheten måste prioriteras framför annat. När kommunerna larmar om kris och panik i finanserna smakar det illa i munnen att spenderar pengar på sådant som inte ingår i det nödvändiga. En reklamkampanj i Stockholmslänstrafik kostar kanske lite pengar i budgeten som helhet, men med flera små bäckar som läcker pengar från kärnverksamheten riskerar det att få faktiska ekonomiska konsekvenser. Pengar som skulle kunna gå till undersköterskor, lärare eller socialsekreterare försvinner sakta i diverse kommunikationsprojekt eller skrytbyggen.
Vingåker är långt ifrån den enda kommunen som lägger pengar på sådant som står utanför kommunens kärnuppdrag. I varje kommun rinner en andel skattepengar ut i sanden när en ivrig kommunpolitiker eller tjänsteman får en briljant idé om hur en man sätter en kommun på kartan. I tuffare tider ryker dessa satsningar ofta av desperation. Ett sista tappert försöka att öka intäkterna. Men att elda pengar löser inga problem. Alla kommuner har en lagstadgad skyldighet att upprätta hålla en viss service. Att förbättra välfärdens kvalitet bör gå framför alla desperata försök att göra en kommun relevant eller attraktiv, oavsett om ekonomin är dålig eller bra. Om en kommun har råd med projekt utöver sitt uppdrag finns det andra sätt att spendera de än kommunikationsprojekt. Till exempel genom att sänka skatten.
