Att det har skett en ökning av antalet A-traktorer i Sverige säger något viktigt om vår tid. A-traktor – och föregångaren epa-traktor som det hette en gång i tiden – har alltid varit en landsbygdsgrej. De har puttrat runt i mindre tätorter under många decennier, flera generationer. Även i dag är a-traktor-tätheten per invånare som störst i ett antal landsbygdskommuner.
Att det nu har skett en ökning av antalet sådana fordon också i Sörmland är även det ett tecken i tiden. A-traktorer och mopedbilar är i ropet. Det är inte samma sak, men fordonen bär på snarlika frihetsvärden, särskilt för unga över 15. Motorburen ungdom och mopedburna unga vuxna är alltså inget dåtidsfenomen från ett Sverige med två tv-kanaler och ett telefonbolag. Det är lika självklart en del av vår nutidskultur.
Fordonen är omtyckta eller illa omtyckta, mycket beroende på vem du frågar och var, samt vilken tid på dygnet vi talar om.
Att ökningen av antalet a-traktorer verkar överraska nutiden sätter fingret på hur innerstadscentrerad samhällets transportdebatt har varit och lätt förblir. Cykla hit, cykla dit. Promenera här, promenera där. Det gör nytta för kropp och själ, men det är inte något som fungerar för alla alltid. Ett eget motordrivet fordon är guld värt att smita in i vid spöregn och svinkyla, jämfört med att snigellufsa i snålblåst eller stress-pedala i slask och sörja. Att komma fram till dit man ska torr och osliten har sina fördelar.
Den som har tagit sitt körkort – bil eller moped – och nyttjat det, förstår alla de här friheterna med att få köra själv och inte vara beroende av andra. Ett eget fordon med säte, vindruta och tak är dessutom något värdefullt och personligt, något som är mitt och inte delat med andra.
Våra livsmiljöer kommer att fortsätta vara en mångfald, med olika boenden och olika avstånd. Det mer glesa boendet kommer att vara en självklar livsmiljö också framöver. Där det inte är tio minuters promenad till dit en tonåring över 15 år behöver ta sig och där ett eget motorfordon är extra effektivt. Även i mopedfart.
Det är också så att ett fordon med dörrar och lås kan upplevas som ett tryggare sätt att färdas ensam med, i mörker och i miljöer där man kanske känner sig mer otrygg att gå eller cykla. Även i stadsmiljöernas mest centrala delar.
Det går inte att tänka bort det motordrivna privatfordonet ur framtidsbilden. Tvärtom handlar det om att förstå varför de finns och kommer att finnas kvar. Därför, länge leve A-traktorn, men den måste bli mer hållbar. Bränsleförbrukningen minskar ofta med nyare A-traktorer jämfört med äldre, men det är likväl jämförelsevis törstiga fordon. Mopedbilarna är i regel betydligt mer bränslesnåla.
Även den här delen av fordonsflottan måste se ett stadigt ökande inslag av eldrift och av förnyelsebara bränslen, med sänkta utsläpp och bättre miljövärden. Och åtminstone i eldriftens fall, med en delvis annan ljudbild på köpet.