Även kommuner måste rätta mun efter matsäcken

En kommun med 76 miljoner i underskott kan inte genomföra skrytbyggen.

Här är ett förslag på ett kallbadhus från Luleå kommun. Nyköping hade liknande planer, men nu har kommunen backat. Det är klokt, menar Nils Nilsson Puronen.

Här är ett förslag på ett kallbadhus från Luleå kommun. Nyköping hade liknande planer, men nu har kommunen backat. Det är klokt, menar Nils Nilsson Puronen.

Foto: Skanska

Ledare2024-07-08 06:00
Detta är en ledare. SN:s ledarsida delar Centerpartiets värderingar.

Kommunpolitiken uppmärksammas för lite i Sverige. Den är inte lika bortglömd som regionpolitiken, men hamnar ändå ofta i skuggan av den nationella politiska scenen. Det är synd eftersom kommunerna får in en tredjedel av skatten vi betalar, cirka 700 miljarder kronor. Mycket pengar som kommer med ett stort ansvar. Med dem ska lokalpolitikerna driva skola, äldrevård, LSS och många andra verksamheter. Pengarna går också till andra saker, till exempel lokala byggprojekt.

I Nyköping har ett sådant projekt nyligen uppmärksammats, igen. SN rapporterade förra veckan att de kommunala planerna på att bygga ett kallbadhus i Stadsfjärden strandat. Planerna började för några år sedan och en förstudie kom fram till att prislappen skulle landa någonstans mellan 17 och 22 miljoner kronor. Men med en alltmer ansträngd ekonomi och en budget som ser ut att landa på 76 miljoner i underskott, har kommunen fått tänka om. Nu finns det i stället förslag, från en icke-namngiven entreprenör, på att bygga en mindre pool i havet. Hur finansieringen läggs upp och om projektet blir av är fortfarande oklart.

Det är klokt av kommunpolitikerna att backa. Den senaste tiden har många hushåll fått en svårare ekonomisk situation, precis som Nyköpings kommun. Räntorna, hyrorna och matpriserna har ökat. Då ska inte kommunen öppna plånboken för ett projekt som ligger långt ifrån kärnverksamheten. Särskilt eftersom pengarna kommer från samma skattebetalare som själva har behövt se över sina kostnader. 

Dessutom innebär byggprojekt alltid en ekonomisk risk, särskilt sådana som involverar vatten. Runtom i Sverige har flera kommuner de senaste åren byggt nya stora badhus, nästan ingen har lyckats hålla budget. Det kanske allvarligaste exemplet är Kirunas nya badhus. Där kom förstudien fram till att badhuset skulle kosta cirka 360 miljoner kronor, men nu är notan uppe på drygt en miljard. Per invånare blir det mer än 40 tusen kronor. Samma kommun har nu behövt införa omfattande sparkrav i kärnverksamheten. I vintras rapporterade SVT att skolluncherna blivit utan mjölk och att Kirunas äldreboenden nu bara serverar efterrätt på helgerna.

Summan och omfattningen av Kirunas badhus är visserligen på en helt annan skala än planerna i Stadsfjärden. Men det visar likväl på problematiken och riskerna som finns. Politiker i alla led har en tendens att dras till roliga projekt, ibland på bekostnad av att fokusera på kärnuppdraget. Särskilt vanligt tycks det vara i Kommunsverige, där det ofta finns en vilja att “sätta kommunen på kartan”. 

Kanske blir det så för att den viktiga verksamhet man faktiskt driver sällan får den uppmärksamhet den egentligen förtjänar. Tyvärr sätts kommunen inte på kartan av att skolan fungerar som den ska eller att kommunens äldre tas väl om hand.