Centerledaren Annie Lööf kallade på presskonferensen förslaget till sänkta inkomstskatter som en ”sjujäkla skattesänkning”, med en nickning till hur statsminister Stefan Löfven (S) nyligen beskrev de höjda statsbidragen till kommuner och regioner, till vård, skola och omsorg, på över 20 miljarder.
Skattesänkningarna har två delar, totalt 13,5 miljarder. Den ena, och den jämförelsevis större delen, ger sänkt skatt även på inkomster från exempelvis föräldrapenning och a-kassa. Närmare 7,2 miljoner svenskar omfattas av den sänkningen. Det är inte ett traditionellt jobbskatteavdrag, utan ett förvärvsavdrag som träffar bredare. Några särskilda fördelar av att ha jobbinkomster blir det inte.
Centerpartiet och Liberalerna presenterade skattesänkningarna, men de backas upp av Socialdemokraterna och Miljöpartiet. I detta ingår även en tillfällig skattesänkning på fem miljarder över två år för just arbetsinkomster. Men huvudeffekten av detta syns hos berörda hushåll först sommaren 2022.
Liberalernas Nyamko Sabuni beskrev den sänkta skatten som en kompensation för ökade utgifter för att arbeta under pandemin. Skatteskillnaderna mellan pensioner och löner ska samtidigt inte växa, bedyrade Sabuni med hänvisning till helheten i den kommande budgeten. Vi får väl se.
Mer kvar efter skatt ger hushållen ökad konsumtionskraft och att fler kommer i arbete av detta. De höjda statsbidragen till kommuner och regioner kan också få fler jobb-effekter, beroende på hur de resurserna används.
Sänkt skatt på arbete är bra. Tillfälliga skattesänkningar är bättre än inga. Men det behövs fler besked från de fyra partierna som visar att arbetslinjen står högst i kurs också framöver.