Betygsinflationen i svensk skola är återigen hett omdebatterad. Redan 2009 konstaterade Skolverket att elevers betyg hade ökat sedan 1990-talet, trots att elevers kunskaper försämrats. I debatten har bland annat den ökade skolkonkurrensen, att läroplanen är målinriktad och föräldrars press på lärare framhävts som delorsaker. Oavsett vilket är de allra flesta överens om att det svenska betygssystemet har minskat i legitimitet de senaste åren.
Det är mycket allvarligt. Särskilt så i fallet med gymnasiebetygen, eftersom dessa för de allra flesta är vägen in till vidare studier. Det gör att elever med missvisande betyg kan ta platser som mer högpresterande elever hade varit förtjänta av. På lång sikt kan det få allvarliga konsekvenser för kvaliteten och förtroendet för det svenska utbildningsväsendet i stort.
Lars Strannegård, rektor för Handelshögskolan, har vid flera tillfällen uppmärksammat de så kallade glädjebetygens inverkan. I en intervju i Dagens Nyheter menar han att man inte kan lita på att betyg återspeglar verkliga kunskaper, samt att problemet är särskilt vanligt på så kallade högstatusskolor. Han ser det som mycket sannolikt att Handels, som motåtgärd, kommer att införa antagningsprov som komplement till betygsantagning. Det skulle innebära att alla som kommer in på skolan via betygskvoten också behöver göra ett test för att visa att betygen inte är missvisande.
Skulle Handelshögskolan göra slag i saken är det mycket möjligt att andra följer efter. Även om de statliga lärosätena inte fritt får utforma sina antagningsprocesser kan den politiska pressen för ett nytt system öka. Vi kan stå inför en situation där utbildningsspecifika antagningsprov blir en antagningsform för högskolor och universitet för som kompletterar dagens betygsantagning.
Mycket talar för att ett sådant skifte skulle kunna föra med sig många fördelar. Det skulle göra det möjligt för institutionerna själva att ställa kunskapskrav på de sökande. Kraven kan anpassas efter vad utbildningen kräver. Dessutom skulle betygen som sätts under gymnasiet ha en mindre inverkan. Det är bra, eftersom betygen i dag bidrar till en stor stress för många elever. Särskilt då betyg är kursspecifika och omständliga att läsa upp efter gymnasiet. För den som har underpresterat under sin gymnasietid skulle det finnas en alternativ väg in i högre utbildning, grundat på faktiska kunskaper.
En rimlig invändning är att antagningsprov inte passar alla. Den som till exempel har svårt att hantera nervositet under hård press eller den som har en försvårande funktionsvariation kommer att missgynnas. Därför är det viktigt att betygen fortfarande är en väg in till universitet och högskolor. På så sätt får vi en mer varierad antagningsprocess, där fler sökande har en antagningsform som ger dem en god chans till högre utbildning.