2030 räknar Nyköpings kommun med att ha en befolkning på nästan 63 000 invånare. Bli inte förvånad om detta visar sig vara i underkant. Invånarantalet har ökat stadigt under de senaste decennierna, från cirka 49 000 vid millennieskiftet 1999-2000 till 57 071 (siffror för 2020). Främst tack vare att fler har flyttat in än ut.
Ska Nyköping fortsätta vara en växande kommun då kan inte all befolkningstillväxt ske i centralorten. Det blir bättre dynamik om de mindre samhällena växer åtminstone med samma kraft, helst mer än så. Detta finns inom räckhåll.
Inte minst handlar det då om orter som Tystberga. I veckan kunde ni läsa om hur tillbyggnaden och renoveringen av Tystberga skola och förskola kommer att bli betydligt större än vad som planerades för två år sedan – och mer än dubbelt så dyr. Investeringar behöver förstås vara så kostnadseffektiva som möjligt, men det är klokt att projektet har anpassats i nära dialog med de berörda, så att bedömningar och behov samspelar. Här finns nu ett driv som bör utveckla både skolan och samhället.
När Tystberga blev ett hett debattämne för ett par år sedan, tack vare ett mullrande lokalt engagemang, kom till slut många små kuggar att börja snurra åt rätt håll igen. Ansvariga politiker har lyssnat och agerat, de styrande såväl som oppositionen. Skolans byggärende hanterades i måndags på kommunstyrelsen. Notera att Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna den här gången valde att stödja det uppdaterade förslaget från Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet. Tidigare hade M, KD och L gjort tummen ned för det första förslaget till renovering och ville då hellre bygga nytt.
Under 2010-talet har Tystberga tätort har växt lite försiktigt. 2020 hade orten 869 invånare, 2013 var det 832. Potentialen för bygden är större än så. Dagens Tystberga ligger fortfarande under invånarantalet för tjugo år sedan, vilket var 923 personer. Den nära landsbygden är i snarlik situation, med 335 invånare för 2020 jämfört med 401 år 2000. Av jämförbara mellanstora orter i kommunen har tre ökat sitt invånartal på tjugo år. Det är Bergshammar, Jönåker och Sjösa. Vrena har stått still medan Nävekvarn och Enstaberga har minskat. Här finns att jobba med.
Samtidigt har centralorten växt med 24 procent, från 31 390 (2000) till 39 025 (2020). För att befolkningstillväxten ska komma hela kommunen till del krävs det att kommunledning och samhällsplanering aktivt agerar för att visa att detta är prioriterat. Annars blir det så lätt att man halkar in i ett smalt fokus, en stadsplanering, som missar bredden och variationerna i det stora Nyköping.
För bara två veckor sedan kom ett annat besked med bäring på just Tystberga. Området där det tidigare fanns en mack har köpts av kommunen och är nu tänkt att exploateras. Det ska bli radhus och flerbostadshus som komplement till lokalsamhällets villamiljöer. Behovet av ett tankställe lokalt finns kvar, men där skrev kommunen i höstas ett avtal med Tystberga Räddningsvärn som jobbar på en möjlig lösning, mitt emot dess lokaler.
För Tystberga är närheten till E4:an en mycket stor tillgång, i kombination med det landsbygdsnära. Vad som händer med pendlingsförutsättningarna när Ostlänken står färdig får vi se, men läget bör bli ännu bättre. Fastighetspriserna ser hälsosamma ut och med ett större utbud av bostäder kan snart 2000 års befolkningstal vara överträffat.