Regeringens mindre halva jublar över att äntligen ha fått lägga ned en flygplats, Bromma. En nedläggning som garanterat dröjer ett decennium eller så, men miljöpartisterna firar redan själva tanken med ett tårtkalas. Den andra, den större regeringshalvan, Socialdemokraterna, försöker förklara att man har en plan för framtidens plan – och att den handlar om Arlanda. Bara Arlanda. Den enda flygplatsens politik.
När Stockholmsbaserade intressen – gröna eller inte – får diskutera utveckling så hittar de ytterst sällan utanför länsgränsen. Inte heller Stockholms handelskammare orkar med annat än att kräva jättestora investeringar i Arlanda. Någon som mot förmodan kastar en blick söderut ser som bäst Kastrup, men inget annat.
Det här är bedrövande, men inte förvånande. Intresset för annat än det enkelspåriga finns inte. Det var uppenbart när regeringen en gång försökte utreda vad som måste till efter Bromma – och ingen där verkar ha tänkt djupare än så under pandemin, heller. Regeringens njugga inställning till den större Stockholmsnära flygplatsen söder om huvudstaden har manifesterats i ett uttalat ointresse för Skavstas öden och möjligheter, hur den icke-statligt ägda flygplatsen ogenerat har särbehandlas jämfört med statens egna är ett typexempel. Samtidigt ägnar Moderaterna och Liberalerna all sin kraft åt att säga nej till att lägga ned Bromma. Vänsterpartiet gör vågen av lycka, och Centerpartiet anser att det hade varit smartare strategi att ha en lösning före ett nedläggningsbeslut.
Det är klart att Skavsta inte är Bromma, men flygplatsen här är betydligt bättre än hur främst socialdemokrater och miljöpartister i huvudstaden ser på den. Det är inte nära till Stockholms innerstad, Skavsta är inte att landa i centrum, lika lite som Arlanda är det. Men det finns möjligheter, om man vill. Det är uppenbart så att Skavstas ägarbild – privat-kommunalt – gör att regeringen ser negativt på flygplatsen i Nyköpings potential. Men att näringslivet, som inte bör ha samma ensidiga bild av att allt statligt är bäst, snurrar likväl runt i samma navelludd.
Handelskammaren i Stockholm har aldrig engagerat sig i möjligheterna med Ostlänken. Däremot pratar den gärna om fyrspår till Uppsala, avståndet mellan fint universitet och innerstad. Det är inte så att vi som bor söder om Stockholm saknar egenintresse i Skavsta, Ostlänken och i transportmöjligheterna söder om Mälaren, men den tydliga nonchalansen norr om Mälaren för tillväxt i östra Sörmland och Östergötland är utvecklingshämmande.
Morgondagens flyg är inte dagens. Förutsättningar, teknik och bränslen kommer att förändras, stegvis. Med en bra plan kan Stockholm-Skavsta avlasta trycket på Arlanda, efter Bromma. Den planen behöver lyftas och luftas på ett modigt och vidsynt sätt. Våra folkvalda och näringsorganisationerna har ett särskilt ansvar att agera. Visa att de inte alls delar de skygglappar som dominerar Bromma-diskussionen i huvudstaden och inom regeringskansliet.
Bättre förbindelser söderut från Stockholm, via just Nyköping och Skavsta, skulle vara ett samhälleligt plus, med tåg och flyg. Inte bara för den här regionen, utan också för de platser i landet som nu får se sin flygtrafik till och från Stockholm avfärdad som en mindre detalj av regering och näringslivsintressen.