Ledare: Blunda inte för riskerna med att peta i sekretessen

Redan den berömda Al Capone, gangsternas gangster som satte skräck i Chicagos undre värld på 1920-talet, nåddes till slut av rättvisan genom ett skattebrott. Att hitta bevis som räcker för att fälla viktiga personer i den organiserade brottsligheten är och har alltid varit en stor utmaning. Att gå till pengarna, leta efter hål i personernas bokföring och skatteinbetalningar är därför en av de metoder som har använts av rättsväsendet – i många länder och under lång tid.

Metoden blir allt viktigare även i det kriminella landskap som finns i Sverige i dag, med en högre andel av brottsligheten som är organiserad i kriminella nätverk. Det är en typ av brottslingar som sällan kan fällas genom vittnesmål eller bevis som kan knytas direkt till just den personen. Metoder som avlyssning och bevakning av de kriminellas ekonomi är därför viktiga verktyg för polisen. 

Det här en del av bakgrunden till att Skatteverket vill se lagändringar för den svenska sekretessen, vilket myndighetens chef Karin Westling Palm utvecklar i en intervju i DN (1/2). Sverige har i dag en tämligen omfattande sekretesslagstiftning som gör det svårt att köra olika typer av offentliga register mot varandra. Det underlättar för dem som exempelvis ägnar sig åt systematiskt bidragsfusk, döljer sin verkliga adress eller mörkar hur mycket inkomst man egentligen har. 

Svenska myndigheter sitter samtidigt på väldigt mycket information om oss medborgare. Våra personnummer och BankID-system gör att det är enkelt och smidigt med allt från att söka föräldrapenning till att deklarera. Det innebär även att det finns stora mängder information om varje medborgare digitalt. Men dessa uppgifter får alltså inte jämföras med varandra. En myndighet kan inte ringa till en annan för att dubbelkolla en uppgift om en person som man misstänker döljer intäkter från kriminell verksamhet. Att ompröva denna gränsdragning är vad som nu är på förslag. Det har majoritet i riksdagen och utreds just nu. 

Det är uppenbart att nya tider, ny typ av kriminalitet och ny teknik kräver att även myndigheter och rättsväsende får nya verktyg för att bekämpa brottslighet. Ytterst finns det en koppling mellan svartjobb på kemtvätten och att unga män skjuts ihjäl på gatorna. I det kriminella systemet hänger alla delar ihop och möjliggör varandra. 

Att sekretessen omprövas är högst nödvändigt. Andra tidigare förändringar, som att polisen i dag direkt kan beslagta lösöre från personer som har betalningsanmärkningar hos Kronofogden har varit en stor framgång för att göra livet mer obekvämt för kriminella. 

Samtidigt finns det risker med att dagens öppna digitala samhälle blir tillgänglig även för staten. I Sverige i dag är det inte ett problem utan kanske tvärtom nödvändigt. Men i en framtid där staten inte vill medborgarna väl och inte är att lita på är omfattande övervakning och delad information mellan myndigheter ett stort hot. En titt på situationen i Kina ger en bild av riskerna som finns med ett sådant upplägg. 

Huruvida ett förslag av den här typen borde genomföras eller inte, kommer avgöras på detaljer. Nyanser i hur lagen utformas och vilka funktioner som kan agera bromskloss om risken för maktmissbruk skulle uppstå. Därför är det svårt att vara för eller mot en ny lag innan alla detaljer finns på bordet, men det finns god anledning att redan nu vara vaksam.