En jämställd ordning bärs upp av kompetens. Kommersiella kvaliteter kommer i variationer, inte i det ensidiga. Om vi tror på ett samhälle där kön inte ska hindra någon från att komma till sin rätt. 

Östsvenska handelskammarens årliga mätning av jämställda bolagsstyrelser är en gnagande påminnelse om många hinder står kvar. Trots att en klar majoritet av de sörmländska, gotländska och östgötska bolagen säger sig vilja ha lika många män som kvinnor i styrelserna. 

Alltför ofta är det fortfarande så att män får företräde, att mäns kompetens rankas som ”viktigare” eller åtminstone lättare att plocka in i styrelserummen. Det är ofta baserat på relationer, nätverk och traditioner sprungna ur en social ordning – det gamla samhällets - där kvinnor inte hade samma chanser att göra sig gällande.

Vår nutid ser annorlunda ut, med mer förfinade förväntningar. Framtiden kommer ännu mer att skilja sig från det som har varit.

Östsvenska handelskammarens 100-lista – i nuläget med 150 tillgängliga namn - är ett utmärkt initiativ för att hjälpa bolag att hitta fram till kvinnor med efterfrågad kompetens. Listan är ett handfast sätt att visa att en ny, bättre ordning är nära tillgänglig. För att det fungerar, det utvecklar och det ger mersmak. Lyft på rumpan och gör något åt det.

"Vi kan garantera att styrelsekompetenta kvinnor finns och att den snedfördelning som råder inte beror på brist på kompetens", säger Jonna Hedlund, projektledare för handelskammarens 100-listan.

Många som vill se en tydlig förbättring är otåliga. Men en lagstadgad kvotering är en slags genväg som lär kosta mer än den smakar. Statliga kvoteringskrav i bolagsstyrelser är ett ingrepp i äganderätten. Privat egendom är inte statens. I fjol klubbades ett direktiv på EU-nivå som säger börsnoterade bolag i medlemsstaterna ska ha jämn könsfördelning som huvudregel till 2026. Det berör företag med minst 250 anställda och en omsättning på cirka 250 miljoner kronor. 

Svenska bolag ligger så pass bra till, även om de också underpresterar, att de undantas. Tills vidare.

Med tvång riskerar det att formas bolagsstyrelser som bara på papperet är jämställda. Där några räknas internt och andra behandlas som grovt uttryckt kvoterad utfyllnad. Då är det inte jämställt, bara poserande. 

Den som delar den här slutsatsen om äganderättens grunder har också att bevisa detta genom att göra bättre själv. 

Var fjärde styrelseledamot i sörmländska bolag är en kvinna. Var tionde bolag har en kvinna som styrelseordförande. Sörmländska kommersiella bolag behöver fler kvinnor som styrelseordföranden och sörmländska bolag måste rekrytera fler kvinnor till styrelsearbetet. Annars går den kompetensen förlorad till andra, på annat håll, som har greppat läget bättre.

Klockan tickar. Den stannar inte.