I Trosa hade humanistiska nämnden uppe två ack så värdefulla handlingsplaner på sitt senaste möte, en om våld i nära relation och en för hedersrelaterat våld och förtryck. Det offentliga skyddsnätet - finansierat av oss alla – har i uppdrag att skydda, värna och befria den som lever under förtryck, våld och hot om våld.
Ala gråzoner för förövare att gömma sig i, måste elimineras. Därför krävs noggrann kunskap om frågorna och motmedel, liksom ett omfattande samarbete över gränser, i och mellan kommuner och regioner.
För att bryta med det förtryck som motiveras med klan-, storsläkts- eller andra former av parallellsamhällen krävs systematik, målmedvetenhet och tålighet. Därför är det bra att kommun efter kommun börjar samla sig.
Hedersförtryck och hedersvåld är ofta svårt att ta i. Det kräver mycket, av polis och socialtjänst, vård och rättsväsende. Inte bara för att agera mot förövare utan även att ha gedigna och säkra rutiner för att skydda offren. Det här är ett generationsuppdrag: att krossa förtrycket i nutid och befria även framtidens unga.
Misshandel och förnedring har många ansikten. Hedersbrottslingen är en sådan förövare. Det som definieras som hedersbrott är våld och förtryck i nära relationer, med en extra vridning mot att övergreppen bejakas eller efterfrågas av en bredare grupp. Det är sådant som det öppna demokratiska samhället, där varje individ har givna rättigheter, aldrig kan eller får blunda för.
Barnaga är ett brott. Vi har inte längre en tolerans för att föräldrar eller släkt ska göra styra ungas val av partners, sexualitet eller maka/make. Kampen mot hedersbrott är ett i dag avgörande led i den frihetskampen.