Barnens rätt i samhället, Bris, rapporterar ett ökat antal samtal från barn och unga under jullovet. Den här gången var det inte bara en ökning jämfört med året före – utan också rekordmånga. Organisationen tror att svagare ekonomisk utveckling i det egna hemmet har en tydlig påverkan.

Det som driver fram antalet samtal kan ha flera bottnar. Men den som lyssnar på anledningarna till att någon ringer är det värt att notera detta: psykisk ohälsa är den vanligaste kontaktorsaken, följt av familj, familjekonflikter och våld. Även om varje barns situation är något individuellt, kan helheten ändå visa att fler bär på snarlik oro, har snarlika problem och ibland av snarlika anledningar. Då går det att ta bredare grepp.

Sedan mitten av 1980-talet har andelen unga som uppger att de har återkommande psykosomatiska symtom fördubblats. Nästan hälften av 15-åringarna har denna typ av besvär, i varierande grad. När Folkhälsomyndigheten har granskat utvecklingen finner den två faktorer som har påverkat ohälsan bland unga. Den ena är att skolan fungerar sämre, den andra är att det har blivit svårare att ta plats på arbetsmarknaden. 

Andra frågor som ekonomisk ojämlikhet eller ökad användning av sociala medier har också studerats, men utan att kunna dra långtgående slutsatser i förhållande till ökad psykisk ohälsa. Det krävs djupare forskning. Däremot vet vi att det bland vuxna är så att ekonomiska problem är en faktor som påverkar psykisk hälsa.

Likväl: Den som behöver vård för psykisk ohälsa för att må bättre ska självklart kunna få det. Den nya regionledningen i Sörmland har lovat att satsa extra på barnpsykiatrin, BUP. Det är viktigt att tillgängligheten ökar, att det finns plats för vård. Fler behöver få sina besvär utredda, färre ska riskera att sorteras bort för tidigt, bara för att läget var svårbedömt.