Bristen på chaufförer har branschen också ansvar för

Att utbilda till yrken som lider brist på arbetskraft är inte bara statens ansvar. Det är också branschens eget.

Många yrkesutbildningar behöver mer resurser. Men även näringslivet behöver ta mer initiativ för att utbilda människor, så att de får den kompetens som arbetsgivarna behöver.

Många yrkesutbildningar behöver mer resurser. Men även näringslivet behöver ta mer initiativ för att utbilda människor, så att de får den kompetens som arbetsgivarna behöver.

Foto: Fredrik Sandberg/TT

Ledare2021-10-29 05:00
Detta är en ledare. SN:s ledarsida delar Centerpartiets värderingar.

Efter pandemin har pendlingen till Danmark minskat betydligt, stängda gränser och igenbommade verksamheter fick många svenskar som jobbade i Danmark att se sig om efter andra jobb. Det har fått sektorer som service och handel att nu, efter pandemin börjar släppa greppet, få problem med brist på arbetskraft. Nu håller man bland annat jobbmässor för att locka över svenskarna vilket Ekot rapporterat om. (27/10) 

Men danska företag är inte ensamma om problemet, vissa sektorer i Sverige har brist på arbetskraft i hela landet, som hotell och restaurang. Kompetensbristen finns även på europeisk nivå inom sektorer som transport, där vi under de senaste månaderna sett hur Storbritannien haft tomma hyllor i butiker och slut på bensin på tankstationer för att det inte funnits tillräckligt med lastbilar för att köra ut produkterna. 

Just bristen på lastbilschaufförer är ett av de exempel som Företagarna tar upp i sin debattartikel i Dagens Samhälle om just kompetensbristen som kom i veckan. (27/10) Små- och medelstora företag drabbas hårt av att det saknas personer med relevant utbildning, vilket försvårar matchning mellan företag och arbetslösa. Företagarna landar i att mer relevant utbildning behövs, staten måste bli bättre på att skapa fler utbildningsplatser som ger relevanta kunskaper. Vad gäller transportsektorn konstaterar Företagarna exempelvis att Sveriges Åkeriföretag behöver 6 000 nya förare per år men antalet gymnasieplatser just nu uppgår till cirka 2 000. 

Företagarna har såklart en väldigt viktig poäng, Sverige har under lång tid haft kategoriskt svårt att matcha arbetslösa med de jobb som finns, och vi har ett utbildningssystem som fortfarande satsar för mycket på kompetenser som det inte finns ett behov av på marknaden, och för lite på den typen av jobb som saknas, är en del av problemet. 

Men några som också har en poäng är en av Sveriges största poddar inom börs, finans och ekonomi, Börspodden, som i ett av sina avsnitt nyligen (22/9) kommenterade just Företagarnas opinionsbildning kring fler utbildningsplatser med att företagen själva också har ett ansvar. Att man kanske inte kan förvänta sig att staten ska servera färdigutbildade personer, utan att själva arbetet med att hitta rätt personer och vidareutbilda dem är ett av näringslivets uppdrag. Just vad det gäller bristen på lastbilschaufförer i Europa, så är en av orsakerna att många dessa jobb tidigare gått till människor från Östeuropa som inte ställt krav, men att även dessa personer idag har fått det bättre ställt och helt enkelt inte är intresserade av att arbeta för dåliga villkor längre. I vissa fall måste företagen kanske titta kritiskt på vilka jobb man erbjuder och fundera på om man kan behöver förbättra arbetsvillkoren och ersättningen för att kunna få fler intresserade av att ta jobbet. 

Den svenska staten skulle definitivt behöva se över vilka utbildningsplatser man betalar för i dag, och jämföra med arbetsmarknaden. Många yrkesutbildningar behöver mer resurser. Men även näringslivet själva behöver ta mer initiativ för att utbilda människor så de får den kompetens som arbetsgivarna behöver. Det skulle alla parter tjäna på.