Bristen pÄ organ i Sörmland Àr pÄ dödligt allvar

MÄnga sörmlÀnningar stÀller upp som organdonatorer. Men Ànnu fler behöver göra det.

Åtta av tio svenskar Ă€r villiga att vara organdonator, men fĂ€rre har anmĂ€lt sig till donationsregistret. DĂ€rför var det sĂ„ viktigt att donationsveckan nyligen gick vĂ€ldigt bra i Sörmland.

Åtta av tio svenskar Ă€r villiga att vara organdonator, men fĂ€rre har anmĂ€lt sig till donationsregistret. DĂ€rför var det sĂ„ viktigt att donationsveckan nyligen gick vĂ€ldigt bra i Sörmland.

Foto: Bertil Ericson/TT

Ledare2023-11-17 06:30
Detta Àr en ledare. SN:s ledarsida delar Centerpartiets vÀrderingar.

I veckan kunde man lĂ€sa att den Ă„rliga donationsveckan som Socialstyrelsen anordnar för att fĂ„ fler att bli organdonator gjorde succĂ© i Sörmland. Hela 245 personer registrerade sig som organdonator, vilket var fjĂ€rde bĂ€st av alla regioner i landet. Den akuta bristen pĂ„ organ Ă€r ett problem pĂ„ dödligt allvar. Hundratals personer stĂ„r i kö för att fĂ„ ett organ och mĂ„nga hinner gĂ„ bort i vĂ€ntan pĂ„ vĂ„rd. 

FrĂ„gan om hur man bĂ€st organiserar organdonation Ă€r knappast enkel. DĂ€remot Ă€r det en frĂ„ga som för tjĂ€nar större uppmĂ€rksamhet och en rejĂ€l diskussion. 

Det finns ideologiska och moraliska principer som mĂ„ste vĂ€gas mot varandra och ofta fastnar diskussionen om organdonation i nĂ„gon form av grĂ„zon. En tydlig majoritet av svenskarna, ungefĂ€r 80 procent, uppger att de vill donera organ. DessvĂ€rre Ă€r det enbart 1,8 miljoner mĂ€nniskor som anmĂ€lt sig till donationsregistret. Aktiva informationskampanjer Ă€r dĂ€rför en viktig strategi, bĂ„de för att belysa problemet och att underlĂ€tta för mĂ€nniskor att registrera sig som donatorer. SĂ„dana informationskampanjer kan vara vĂ€ldigt effektiva. Det visar inte minst resultatet frĂ„n Sörmland.  Problemet Ă€r att kampanjerna enbart pĂ„gĂ„r under en mycket begrĂ€nsad tid, och dĂ€refter glöms frĂ„gan bort. 

Dagens system Ă€r ett sĂ„ kallat “opt-in”-system. Vuxna mĂ€nniskor mĂ„ste göra ett aktivt val att donera genom att registrera sig i Socialstyrelsens register. Ett alternativt system skulle kunna vara ett “opt-out”-system. Det betyder att alla vuxna per automatik anses vara organdonatorer om de inte gör ett aktivt val att trĂ€da ur systemet. DĂ€rmed skulle fler medmĂ€nniskor kunna fĂ„ livsviktiga organtransplantationer. Detta skulle rĂ€dda liv. Man kan ocksĂ„ anse att detta Ă€r rimligt eftersom viljan bland den svenska befolkningen att donera Ă€r sĂ„ pass stor. 

DĂ€remot finns det problematiska och svĂ„ra undertoner i ett sĂ„dant system. Det innebĂ€r att en mĂ€nniskas kropp och organ som utgĂ„ngspunkt “tillhör” det offentliga. Detta Ă€r problematiskt. I teorin har man samma rĂ€tt att bestĂ€mma över sin kropp som i dagens system eftersom man kan trĂ€da ur, men eftersom fĂ„ gör aktiva val i dag Ă€r det osĂ€kert om mĂ€nniskor skulle nyttja den rĂ€tten. Valet av system blir en avvĂ€gning av vad som vĂ€ger tyngst: personlig autonomi eller effektivitet.

Ett alternativ för att öka tillgĂ€ngligheten av organ hade Ă€ven kunnat vara att funktionerna i det nuvarande donationsregistret utökas, sĂ„ att mĂ€nniskor som vill Ă€ven kan donera organ medan de lever. DĂ€rtill skulle man kunna bli betydligt bĂ€ttre pĂ„ matchningsprocesser genom att införa ett nytt matchningssystem. Kanske finns det nĂ„gon helt annan lösning som inte diskuterats Ă€nnu. 

PS. Om du inte registrerade dig som organdonator under kampanjveckan, passa pÄ att göra det nu efter du lÀst denna ledare!