I helgen drabbades hundratals Coop-butiker av en hackerattack. Kassasystemet havererade och butikerna tvingades att stänga. Ett fåtal öppnade under början av veckan, men på tisdagen höll fortfarande flera hundra butiker stängt (TT 4/7). För samhällets del finns det flera lärdomar att dra från attacken, inte minst vad gäller hela Sveriges sårbara livsmedels- och kontantförsörjning.
Oron över it-attackens konsekvenser delas av försvarsminister Peter Hultqvist (S) som understryker att samma hackingmetod kan användas av en statsaktör i händelse av konflikt eller krig. Coops förmåga att bedriva en kritisk samhällsfunktion – livsmedelsförsörjning – slogs ut genom en välorkestrerad ransomwareattack mot betalsystemsleverantören Kaseya (SVT 4/7).
Det som kanske är mest slående är inte själva hackerattacken i sig, utan att matbutiker saknar förmåga att bedriva handel utan ett elektroniskt betalsystem. Kontanter eller betalning på krita hade kunnat vara en lösning för en del av butikerna, särskilt de som utgör de enda närliggande matbutikerna på lands- och glesbygd. För mindre samhällen har stängningen inneburit ett oroväckande längre totalstopp för mathandeln. Handlarnas beroende av tredjepartsfunktioner för att överhuvudtaget kunna bedriva sin verksamhet är illavarslande.
It-attacken mot de elektroniska betalningssystemen bör leda till ett analogt uppvaknande för såväl livsmedelsföretagen som myndigheterna. Det privata näringslivet är en oumbärlig del i svensk livsmedelsförsörjning. Att en rikstäckande aktör som Coop kan slås ut så enkelt och så länge visar på hur beroende vi är av företagens egen krisberedskap. En plan B i händelse av kris borde givetvis finnas hos livsmedelsföretagen, då de onekligen har ett kritiskt samhällsansvar för svensk livsmedelsförsörjning.
I december 2020 gavs tidigare M-ledaren Anna Kinberg Batra i uppdrag att utreda statens respektive näringslivets ansvar för kontanthanteringen. Attacken mot Coop, liksom Coops oförmåga att bedriva verksamhet i händelse av en kris, bör utgöra intressant stoff under utredningsarbetet, som ska vara klart i slutet av 2022. Ett tänkbart förslag kan vara att näringslivet säkerställer att analoga kassasystem finns tillgängliga i händelse av kris, samt att alla livsmedelsbutiker bör acceptera kontanter som betalningsmedel. Kontanthanteringen må vara dyr, men den är likväl en nödvändighet för att säkerställa svensk livsmedelsförsörjning.
Oavsett om det sker en hackerattack, ett längre strömavbrott eller i värsta fall krig måste grundläggande samhällsfunktioner fungera. Digitaliseringen är i grunden god och ska värnas. Vi får dock inte börja tro att ett manuellt reservalternativ står i motsatsförhållande till den nya tekniken. Tvärtom bör den ses som en trygghetsgaranti för företagens och samhällets förmåga att verka i alla lägen, året om.