Världens blickar har riktats mot Coronapandemins utbredning. Medan debatten framförallt handlar om de medicinska frågorna, har de politiska konsekvenserna av krisen hamnat lite i skymundan. Runt om i världen har auktoritära krafter initierat breda försök att inskränka demokratin som vi känner den. En annan diktatorisk kraft som ser ut att gå vinnande ur krisen är Kina.
Under det senaste året har de politiska oroligheterna varit omfattande i den semi-autonoma regionen Hongkong. Den tidigare brittiska kolonin återgick 1997 till att vara en del av Fastlandskina, men återlämnandet kom med vissa demokratiska hållhakar.
Hongkong har till skillnad från andra regioner i Kina vissa demokratiska fri- och rättigheter. Det demokratiska strukturerna är ett resultat av den brittisk-kinesiska överlämningsprincipen om ”ett land – två system”. Trots att Hongkong är en del av Fastlandskina har den kinesiska regimen inte rätt att lägga sig i Hongkongs inrikespolitik. Kina har hand om exempelvis utrikespolitik och försvar, men i övrigt åtnjuter Hongkong ett relativt omfattande självstyre. Dessa bestämmelser har varit fastställda i lag, men den kinesiska diktaturen har under de senaste åren varit drivande i att tänja och utmana på bestämmelserna.
Förra året utbröt massiva demonstrationer till följd av ett lagförslag om att Hongkongbor skulle kunna utlämnas till Fastlandskina. Förslaget skulle slå mot de medborgare som agerar ”obekvämt” gentemot det kinesiska kommunistpartiet. Hongkongprotesterna blev då ett faktum som pågått för fullt under större delen av 2019 och ända fram till Coronavirusets utbrott. Kina har fram tills nu haft omvärldens blickar på sig gällande situationen i Hongkong, men först nu har regimen kunnat krossa friheterna relativt ostört, då västvärlden vänt blickarna inåt i samband med Coronakrisen.
Regimens agerande går stick i stäv med Hongkongs grundlag som har avtalats mellan Storbritannien och Kina – och som är avsedd att gälla fram till 2047. Att Kina nu orkestrerar en aggressiv kampanj mot Hongkongs oberoende och frihet bör inte ses som något annat än ett tydligt angrepp på principen om ”ett land – två system”.
I veckan kom nyheten att den Pekingstyrda Hongkongadministrationen deklarerat att Peking – trots allt - har rätt att involvera sig i regionens interna angelägenheter. 15 oppositionspolitiker har gripits och försökt tystas (Washington Post 24/4). Vad Peking nu har initierat är antagligen bara början på en lång rad av demokratifientliga påverkansförsök.
Coronapandemin får inte leda till att EU, USA och Storbritannien förlorar sin globala utblick. Vad som nu sker i Hongkong kommer att påverka hela världens frihet, välstånd och tillväxt framgent. Det som nu riskerar att gå förlorat kommer inte kunna räddas när skadorna redan är skedda.