Coronastrategins stora misslyckande

Segregation, utanförskap och social utsatthet. Tre fenomen som slÄr hÄrt mot invandrare, sÀrskilt i coronakrisen.

KlassamhÀllet syns i coronakrisens dödstal.

KlassamhÀllet syns i coronakrisens dödstal.

Foto: Kallestad, Gorm

Ledare2020-07-01 07:09
Detta Àr en ledare. SN:s ledarsida delar Centerpartiets vÀrderingar.

I kriser finns det vinnare och förlorare. I pandemin Ă€r det de som skyddats och inte skyddats frĂ„n den dödliga smittan. Äldre pĂ„ boende Ă€r en grupp som drabbats ohyggligt hĂ„rt av samhĂ€llets bristande beredskap. En annan grupp Ă€r Ă€ldre personer frĂ„n Irak, Somalia och Syrien. Enligt en ny studie i LĂ€kartidningen presenteras skrĂ€mmande statistik som understryker segregationen i Sverige. Överdödligheten gĂ„r upp mot 200 procent mellan utrikes födda (frĂ„n vissa lĂ€nder) och inrikes födda. Är du en Ă€ldre person frĂ„n Somalia har du rent statistiskt större risk att stryka med i pandemin Ă€n vad en jĂ€mnĂ„rig, Sverigefödd person har. Segregation Ă€r Ă„terigen en frĂ„ga pĂ„ liv och död.

Studien framhÄller att orsaken inte beror pÄ att invandrarna kommer frÄn exempelvis Irak. Det handlar dÀremot om den sociala situationen i Sverige. TrÄngboddhet, flergenerationsboenden och fÄ möjligheter till social distansering pekas ut som riskfaktorer till överdödligheten: "PÄ samma sÀtt som man sÀger att vi inte kunnat skydda Àldre pÄ Àldreboenden, kan man sÀga att vi framför allt inte lyckats skydda Àldre invandrare i trÄngboddhet" sÀger Kristina Jakobsson, professor vid Göteborgs universitet (TT, 30/6).

Den svenska coronastrategin har diskuterats i oÀndlighet. Det Àr först nu som vi har siffror pÄ vilka som lidit mest av regeringens misslyckande. Det vi ser Àr klassamhÀllets fula tryne. De som fick leva och de som fick dö. Vad kunde regeringen ha gjort? Troligen vÀldigt mycket mer.