Cyberattackerna är till för att skada och skrämma

Den senaste tidens cyberattacker mot myndigheter och a-kassor bör ses i ljuset av vår pågående Nato-process.

IT-attackerna visar på att främmande makt tar tillfället i akt för att trycka på våra sårbara punkter.

IT-attackerna visar på att främmande makt tar tillfället i akt för att trycka på våra sårbara punkter.

Foto: ijord, Thomas Winje

Ledare2022-12-12 09:00
Detta är en ledare. SN:s ledarsida delar Centerpartiets värderingar.

Sverige befinner sig i ett osäkert säkerhetspolitiskt läge. Den geopolitiska situationen i Europa och hela världen är gungning. Rysslands anfallskrig mot Ukraina är det främsta exemplet på det kalla krig som nu utkämpas mellan demokratier och icke-demokratier.

Sverige har länge varit förskonat från krigets fasor, men Sverige och EU befinner sig inte heller i fred. Det svensk-finska beslutet att söka Nato-medlemskap understryker allvaret. Den ryska aggressionen i vårt närområde fick tidigare Nato-skeptiska socialdemokrater att ändra uppfattning på bara några veckor efter krigsutbrottet.
Ryssland var tidigt ute med hot och fördömanden mot Sveriges och Finlands ansökningar. Kremls talesperson Dmitrij Peskov sade i samband med att ansökan formellt godkändes av Nato: "Olika alternativ arbetas fram redan nu, inte av Kreml utan av försvarsdepartementet. Vi har många gånger sagt att det finns relevanta planer på plats för att garantera vår säkerhet." (SvD 6/7)
Hoten var ospecificerade och vaga. Än så länge har de inte inneburit någon form av militärt angrepp. Det är också lite som talar för att detta i närtid, även om detta inte kan uteslutas på sikt. 

Åtgärderna som Peskov syftade på hör till en annan kategori: icke-militära hot. Det krävs inte alltid soldater och bomber för att skada ett samhälle. Cyberattacker mot samhällskritisk infrastruktur är ett typexempel. Stor skada kan åstadkommas med relativt små medel.

Den senaste tidens cyberattacker mot svenska myndigheter och a-kassor visar tecken på rysk inblandning, enligt Marcus Murray som är del av utredningen av attackerna (DN 7/12). Försvarsmakten utsattes nyligen för en överbelastningsattack, och hemsidan slogs ut under tio minuter. Cyberattacken mot Sveriges a-kassor har däremot fått mer omfattande konsekvenser för Sveriges 35 000 arbetslösa. Det visar hur sårbart samhället är när kritisk betalinfrastruktur slås ut. 

I praktiken står tiotusentals arbetslösa utan ersättning, pengar som behövs för att betala hyra, mat och räkningar. Tänk ett steg till: Hur ska människor köpa mat om elektroniska betalningar inte längre fungerar? I dagens ofta kontantlösa samhälle skulle det innebära ett stopp för merparten av de dagliga transaktionerna.

IT-attackerna visar på att främmande makt tar tillfället i akt för att trycka på våra sårbara punkter. Det handlar dels om att skrämmas, dels om att visa upp sin förmåga att slå ut kritiska samhällsfunktioner.
Sverige befinner sig i ett osäkert säkerhetspolitiskt läge. Vi är ännu inte medlemmar i Nato, men på god väg att bli. Ryssland hymlar inte med viljan att agera för att hålla oss utanför försvarsalliansen. Räkna med en stökig vinter.