Barnbidraget är en ekonomisk förmån som har funnits i Sverige i över 80 år. Syftet har varit att stödja familjer och barn i deras vardagsekonomi. Under åren har samhället förändrats och ekonomiska förutsättningar har blivit mer differentierade i samhället. Därför är det dags att överväga om barnbidraget bör bli behovsprövat för att skapa en mer rättvis fördelning av ekonomiska resurser.

Sverige har förändrats avsevärt sedan barnbidraget först infördes. Familjestrukturen har förändrats, och vi ser allt fler ensamstående föräldrar, regnbågsfamiljer och familjer med internationell bakgrund. Detta leder till att familjers ekonomiska förutsättningar varierar kraftigt. Samtidigt har kostnaderna för barnens välfärd ökat och kraven på en trygg och stabil uppväxt har blivit högre. Det nuvarande systemet med ett lika stort barnbidrag oavsett ekonomisk situation är fel sätt att använda det allmännas resurser. 

Att införa en behovsprövning av barnbidraget skulle innebära att ekonomiskt stöd ges där det behövs som mest. Familjer med goda ekonomiska förutsättningar skulle inte längre erhålla bidraget, vilket i sin tur skulle frigöra mer resurser för dem som har en pressad ekonomisk situation. Detta skulle kunna säkerställa att barn som växer upp i ekonomiskt utsatta förhållanden får extra stöd för att täcka sina behov och få en trygg uppväxt. Genom att behovspröva bidraget kan samhället fokusera sina resurser på att ge stöd till de mest utsatta och därmed minska ekonomiska klyftor. En behovsprövning skulle innebära att stödet blir rättvisare och mer anpassat efter den faktiska ekonomiska situationen för varje familj. Det är långt ifrån rimligt att vissa föräldrar får pengar från staten för att spara till en framtida kontantinsats när andra vänder på varje krona för att ekonomin ska gå ihop. Barnbidraget bör användas under uppväxten. Att det ens är möjligt att samla ett statligt bidrag på hög visar att systemet är missanpassat för verkligheten.

En behovsprövning av barnbidraget skulle också kunna leda till en mer socialt hållbar framtid. Genom att stärka ekonomin för de mest utsatta familjerna ger samhället dem bättre möjligheter att investera i barnens framtid. Därmed ökar chanserna för dessa barn att klara sig väl i skolan och senare i arbetslivet, vilket i sin tur gynnar samhället som helhet. En starkare och mer jämlik start i livet kan skapa en positiv spiral som gynnar både individ och samhälle på lång sikt. Statliga resurser ska användas där de behövs, inte för att ge barn från redan välbärgade familjer ett större sparkapital.