Det är snart 20 år sedan dåvarande KD-ledaren Alf Svensson dristade sig till att säga att det fanns fusk i de svenska bidragssystemen, även sjukförsäkringen. Upprördheten var stor. Många kände sig påhoppade. Socialförsäkringsminister Ingela Thalén (S) tog i från tårna – och menade att det ibland fanns skäl att sjukskriva sig även om man inte var sjuk (AB 5/2 2002).
Men Svensson hade rätt i så motto att där det går att fuska är det alltid några som försöker göra det. Då som nu. Hur många som lyckas med detta är en annan historia. Alla har inte heder och samvete att göra rätt. Poängen är att bidragssystem behöver ha kontroller som så noggrant som möjligt minimerar möjligheten att fuska. Utan att göra hanteringen omöjlig.
Myndigheter ska vara bra på att svara på frågor och hjälpa till med sådant som är krångligt och omständligt i processerna. Samtidigt ska de säkerställa att det som sagts och lovats faktiskt gäller. Det är inte lätt alltid, men att dela ut andras pengar kommer med ett stort och omfattande ansvar. Ungefär 18 miljarder delas ut felaktigt från bidragssystemen varje år, noterade Delegationen för korrekta utbetalningar från välfärdssystemen, för ett år sedan.
Det finns inget stöd hos skattebetalarna att ge stöd till den som ljuger om sin rätt till pengarna. Vare sig det handlar om IS-terrorism, organiserad bidragsbrottslighet eller bara enskilda individer, som exempelvis plockar till sig bidrag för vård av sjukt barn samtidigt som de jobbat heltid.
Stora övertramp väcker uppmärksamhet och välmotiverade ramaskrin. GT/Expressen (17/12) har berättat att 45 IS-terrorister drog till krigets Syrien med olika bidrag från det svenska välfärdssystemet i bagaget. Skandal är rätt ord. Men även de små fusken bidrar, bit för bit, till att underminera tilltron till hur bidragen beslutas och fördelas.
I budgeten för 2021 har regeringen, i en överenskommelse med Centerpartiet och Liberalerna, avsatt 189 miljoner i en särskild satsning för att minska fusk med bidrag och skatter. Det är dyrt men ett grundläggande systemkrav att jaga fuskare. I situationer där sekretess skyddar fusket mer än integriteten behöver skyddet mellan myndigheter omprövas.
En del av den bidragsbrottslighet som nu uppmärksammas gäller personer som fått stöd i Sverige för att studera utomlands eller ta ut föräldrapenning under en tid i annat land. Alla inser att kontrollerna då blir mer komplicerade. Ändå måste de till – och när någon avslöjas så måste återbetalningskrav och ibland brottsanmälan in så snart inpå som möjligt.
I en myndighetsvärld, där pappersformulär blivit till klicka-och-fyll-i, går själva ansökningsförfarandet allt fortare. Men kraven på handläggandet är lika höga som tidigare. Många enskilda som har rätt till de bidrag som de söker måste därför finna sig i både kontroll och dubbelkontroll emellanåt. Även om det stressar och fördröjer.