Maud Olofsson, Annie Lööf och Muharrem Demirok har hållit samma linje i synen på Sverigdemokraterna. Det är inte det som skapar internt missnöje.
När CUF kräver Centerledarens avgång står Muharrem Demirok i ett bära eller brista-läge. Han måste tydligt visa att ledarskapet ska förändras – och hur.
Så länge det var anonyma röster som riktade kritik hade Muharrem Demirok det enklare att försvara sig. Ansiktslös kritik är svag och ses lätt som illasinnat skvaller eller musen som röt.
Men detta förändrades på torsdagskvällen – nästan samtidigt som partiledningen hade ett möte med partitoppar från hela landet. Då klev ungdomsförbundet CUF – och ordföranden Caroline von Seth – fram och krävde hans avgång. Med en skarp kritik mot ledarskapet, och framför allt detta. Caroline on Seth, som också är före detta ledarskribent för SN, talar om otydlighet och oförmåga att ta in kritik.
Det är allvarligt.
Det är ingen skräll att det är turbulent just nu. Vi är mitt i en mandatperiod, den gamla regeringen är glömd och den nya är nu vardag. EU-valrörelsen är historia. Centerpartiets opinionssiffror är stabila men låga och Centerledarens popularitetssiffror är exceptionellt svaga.
Notera samtidigt det som inte ingår i kritiken: Centerpartiets politiska position, synen på Tidöavtalet och Sverigedemokraterna. För det är inte där den här skon klämmer.
Det finns förstås maktspelare som vill underminera ett liberalt parti som säger att Tidöavtalet är dåligt för Sverige och som vägrar bo ihop med ett ytterkantsparti som Sverigedemokraterna. Minns hur den näringslivsnära tankesmedjan Timbro möblerade om från att vara liberal till att kompiskrama SD:s antiliberalism. För att det skulle säkra makt, till priset av värderingar.
Några viker sig, andra står.
Tunga påverkansförsök riktas återkommande mot Centerpartiet, direkt och indirekt, även i den här turbulensen, men det fäller ingen partiledare. Maud Olofssons och Annie Lööfs ledarskap stod på samma grund.
Kritiken mot partiledaren handlar i stället om svag strategisk kommunikation, bristande lyhördhet och kraftlösa interna processer. Sådant som bygger sammanhang i de egna leden och stärker valarbetare. Svajighet och skakig förankring internt är en giftbägare. Detta har Centerledaren nu att möta. Utan en starkare ledningsstruktur och ett mer strategiskt fotarbete blir det förödande.
Partier har ett yttre och inre liv. Just hur det fungerar internt är centralt för hur ett ledarskap backas upp av de egna.
Det går att klara av en sådan storm – trots att just ungdomsförbundet var en av Demiroks starka uppbackare i partiledarvalet, där alternativen var Daniel Bäckström och Elisabeth Thand Ringqvist. Men det kräver rejäla besked.
Muharrem Demirok måste med övertydlighet visa sin förändringsvilja och genomföra förändringar som går kritiken till mötes. Annars kommer Centerpartiet att ha en annan partiledare i valet 2026.