Handelssjöfartens utveckling i takt med att isarna drar sig undan i Arktis är en pengastinn del av storpolitiken.
Det skrattades en del åt Donald Trumps krav på att få köpa Grönland i slutet av hans första mandatperiod. Det är inte lika roligt nu.
Han utesluter inte våld för att säkra amerikansk kontroll över Grönland. Norden och Europa behöver skaffa sig en ryggrad på stört!
Oavsett hur de amerikanska kraven utvecklas, lär det stå Danmark, Nato och internationella samarbeten dyrt. Det berör också de svensk-finsk-norska intressena på Nordkalotten när Arktis vägs alltmer i guld.
Ett USA som behandlar vänners rättigheter som skräp förstör så mycket, i en tid som redan är trasig nog. Trots att det redan finns amerikansk militär baserad på Grönland sedan länge.
Utpressningsförsöken har bara börjat.
Det gröna i dagens Grönland är inte gräset längs dess karga kustvikar, inte heller urbefolkningens rättigheter. Det är dollarsedlars grönska och underliggande maktintressen.
Det är outnyttjade naturresurser på land och längs havsbottnar. Det är följderna av klimatförändringar som ger mer öppet vatten – från Alaska och Östsibiriska havet till Barents hav och Grönländska havet. Nya handelsrutter i Arktis kan öppnas längs köldens riken. En redan stekhet säkerhetspolitik glöder.
När Arktispassagen för bred handelssjöfart växer fram, då kortas transporttiderna för stora mängder gods mellan Östasien, Europa och östra USA. Hej då till Suezkanalen och Godahoppsudden för många gigantiska containerskepp.
Kontrollen över ishavens sträckor är storpolitik, militärt och ekonomiskt. Det kommer påverka även svenska hamnar över tid, ända in i Oxelösund.
Tvingas Danmark betala för ökad amerikansk närvaro på Grönland? Nyligen ändrade den danske kungen det danska statsvapnet – och symbolerna för Grönland och Färöarna lyftes fram.
Den tillträdande presidentens strateger lär snart få fullt upp med inrikesfrågor. Därför har Donald Trump startat med en utrikes utspelslista: en politisk bombmatta mot vänner och grannar i väst. En del är väsen för väsens skull, annat signalerar allvar. Kravet på att döpa om Mexikanska golfen till Amerikanska golfen ger tjatter som engagerar de egna, liksom att göra Kanada till USA:s delstat nummer 51.
De kontroversiella utspelen om att USA tänker ta över Grönland och ta kontrollen över Panamakanalen har mer skarpladdad och farlig grund. De säger att Trumptidens vänskaper bara är intressanta om vännerna betalar mer – och tjänar mindre. Annars tar den starkaste för sig. Han vägrar alltså utesluta våld mot allierade som Danmark. Ord betyder något.
Med Kamala Harris hade det blivit något annat, men nu följer Trump upp det han började med 2016-2020. Regelverk ska gå i papperstuggen – om inte presidentens intressen gynnas.
Den danska statsministern Mette Fredriksen tvingas till avancerat strategiskt fotarbete och behöver säkra andra staters stadiga stöd, i Nato, inom Norden och EU.
Nu slår det mot Danmark och statsministern Mette Fredriksens regering. Det sårar och sargar relationerna inom Nato och det prövar gemenskapsbanden inom EU. Danmarks sak är vår.
Det kommer mera. Vem viker ned sig? Vilka står upp för varandra?