Det svenska jordbruket är en central del i landets gröna näringar. Det svenska jordbruket är också en central i del i ett mer hållbart samhälle. Därför väger branschens löfte om att på tio år bli en fossilfri verksamhet extra tungt.
Svensk matproduktion lever med höga krav, inte minst vad gäller miljö och djurskydd. Om det kan producera mer – och därmed minska behovet av mat som har producerats med lägre krav - är det en stor nytta. Men höga krav kostar mer och marginalerna blir smalare. Det finns inget att vinna på att svensk jordbruksproduktion och/eller antalet jordbruk minskar.
En tungt vägande faktor i att göra vårt samhälle mer hållbart är att minska och fasa ut behovet av fossila bränslen och material och i stället öka det förnyelsebara och återvinningsbara. Här finns en akilleshäl – jordbruket använder mycket fossil energi. I maskiner, till uppvärmning och torkning.
Förvisso är det så att de gröna näringarna - inklusive skogsbruket – står för mycket värdefulla bidrag till det breda klimatarbetet. Exempelvis genom att binda koldioxid. Men framtiden behöver också bygga på grönare teknik. Det är en viktig del av de hållbarhetsmål som LRF nyligen antog.
LRF, Lantmännen, Arla och HKScan har nu tagit i hand med Fossilfritt Sverige om att på tio år gå från dagens 25 procent fossilfritt till helt fossilfritt. Det kräver ett målmedvetet och uthålligt arbete från branschens sida. Politiken måste också förstå att stärka styrmedel och rikta kompensationsinsatser för att ha målbilden inom räckhåll.
Om tio år behöver det fossilfria svenska jordbruket vara lönsamt och starkt nog att producera mer än i dag, sett till behoven.