Ledare: Den bästa julen kan alltid bli bättre

Inget eller väldigt lite är som det brukar julen 2020. De här helgdagarna blir på många sätt annorlunda för många svenskar. Umgänget blir som bäst begränsat, sällskapet till julmaten sparsmakat. Dagarna grå och samtiden likaså. Vad vi kan göra är avhängigt vad vi har att undvika och avstå från. För allas bästa.

Möjligen tänder vi tusen juleljus, men okända tomtar bör inte hoppa fram ur vrårna. Det mesta blir lite tipp som tapp. Inte ens midvinternattens köld är särskilt hård, men det blir likväl jul. 

Det är något att hålla fast vid, precis som vid tidigare högtider under vår, sommar och höst. Högtiden är till sin form aldrig perfekt, men det finns mycket bra i den ändå. Julen är en tid där vi dras till och längtar efter ljus, efter värme. Vi skickar varma tankar till den som har det svårare, tacksamhet till alla som ställer upp och drar ett lass på jobbet så att andra kan vara lediga. Julen är fylld av omak som vi gör oss, ofta för att den ska bli bättre för andra. 

Njut av det som går, denna jul i pandemins år. Mycket blir fint, men aldrig felfritt. Som det bör vara.

I en felfri jul hade alla fått den enda mandeln i gröten.

I en felfri jul hade inga klappar haft nödrim.

I en felfri jul hade Karl-Bertil Jonsson aldrig norpat andras gåvor utan tillstånd.

I en felfri jul hade tjuren Ferdinand inte satt sig på en humla eller ett bi.

Men möjligen, just möjligen, hade Lady och Lufsens vandring genom natten varit precis så vacker som den är. 

I en felfri jul hade alla jullåtar varit bra.

I en felfri jul hade tomten funnits.

I en felfri jul hade allt du önskar kunnat fås.

I en felfri jul hade nuet överträffat nostalgin.

Men när den felfria julen var över, vad hade vi då kvar att längta till, att uppleva och känna?

Tack och lov att vi har något att drömma om, att idyllisera och förbättra. Att det finns möjlighet att åtgärda det som skaver. Att lite kan bli mer. Att tungt kan bli lätt. Att smaken kan bli bättre. Att smärta kan gå över. Att sjukdom går att besegra. Att udda får vara jämnt. 

Det kan ju till och med vara så att vi, i just det som inte blir som vi hade tänkt oss, hittar något som fångar tanken. Något som lyfter anden och fyller ett tomrum som vi inte visste fanns. Med något som vi inte visste att vi behövde.

Tyst är skogen och nejden all,
livet där ute är fruset,
blott från fjärran av forsens fall
höres helt sakta bruset.

(ur Viktor Rydbergs Tomten)

En riktigt God jul tillönskas alla ledarsidans läsare!

Olof Jonmyren, politisk redaktör