Sju miljarder av skattemedel läggs på att minska skatten på bensin och diesel. Det lär underlätta för de hushåll som måste ha bilen i sin vardag – i Tunaberg, Vrena eller Laxne. Skattesänkningen ger däremot inte garanterat låga drivmedelskostnader, men troligen något lägre. Partierna i regeringsunderlaget har lovat lägre bensinkostnader ”vid pump”, och det är svårt att garantera på en fri marknad. Det är i slutänden utbudet och tillgången som avgör kostnadsutvecklingen. Men skatten spelar förstås roll. En lägre andel skatt driver inte på priset lika mycket som i dag.
Vår rörlighet i vardagen är viktig och värdefull. Bilen och andra privatfordon bidrar till en känsla av frihet och möjlighet att välja sina egna vägar. Åtminstone där det är farbart.
Ingen tackar förstår nej till en krona lägre literpris, om det erbjuds. Mycket i vårt samhälle baseras på transporter med fossila drivmedel som bas. Det ger effekter om kostnadstrycket lättar något. Men realisten tål att påminna om att prisbilderna påverkas av mycket, inte bara skattetrycket. Vad är billig bensin? 16 spänn? 18 spänn? 20 spänn? – per liter.
Vi kommer aldrig till en situation där fossila drivmedel är vare sig bekymmersfria eller billiga.
Det var en begränsad klang- och jubelföreställning som näringsminister Ebba Busch (KD) och Oscar Sjöstedt (SD) stod som värdar för på presskonferensen om nyheten. Det kostar enormt att sänka drivmedelsskatter. Reformutrymmet är inte obegränsat.Vi har hög inflation och nya ränteökningar hotar. Det man kan skrapa ihop i skattesänkningar ger ingen transportrevolution i vardagen. Och precis som Sjöstedt sade på presskonferensen: det ger inga garanterat låga priser. Det gråa är fortfarande grått.
För varje år som går ökar dock antalet eldrivna fordon i vardagen, i takt med att prisbilderna blir mer plånboksvänliga för medelinkomsttagarna. Det lär bli färre bensinpumpar och fler laddstolpar framöver.
Men regeringsunderlaget lovade rundhänt i valrörelsen. Det där som skulle vara som att knäppa med fingrarna, visade sig vara betydligt mer komplicerat. När det blev allvar. Kom samtidigt ihåg att andra partier som Socialdemokraterna och Centerpartiet också ville minska drivmedelskostnaderna. Behovet var tydligt.
Dessvärre blev det en budgivning via plakat, inte en mer seriös diskussion om hur.
Det som – utöver denna skattesänkning – kan påverka framöver är en sänkt reduktionsplikt – alltså, mindre av förnyelsebart i tanken. Detta ersätts med mer av fossilt bränsle. Västs handelsberoende av ett antal oljestinna diktaturer förstärks.
Mer av förnyelsebara drivmedel – utöver elektrifieringen - är annars en möjlig väg till något mer hållbart. Vi får drivmedel som i växande utsträckning kan framställas på hemmaplan. Men detta brinner verkligen regeringsunderlaget för att begränsa. De är emot. Därför att det kostar i nuet.
Framtiden står på en annan räkning. Den inbegriper en löpande räkning för ökande utsläpp och förvärrad klimatkris.