Den hårda neddragningen av reduktionsplikten straffade sig direkt på klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtaris (L) ansvarsområde.
Ingen kan säga att de fyra partierna i regeringsunderlaget inte visste vad de gjorde när de slaktade reduktionsplikten. Det var att omfamna ökade fossila utsläpp från trafiken. Men så var det ju också ett vallöfte, populistiskt som tusan.
Att det fanns en klimatskuld i beslutet struntade man alltså högtidligt i. Barnfamiljerna måste ju transportera sig, hette det. Vilka som har kört mest efter sänkningen tål att forskas i, men den politiska utmaningen är sedan länge uppenbar.
Utsläppen måste ned av klimat- och hälsoskäl. Det handlar om att ändra till något bättre för framtidens svenskar, trots att det är svårt och kostsamt.
Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna var de mest lyckliga i Tidögänget efter att ha dragit ned på det förnyelsebara. Liberalerna hade det mest ömmande samvetet. Det blev ju inte så lattjo på klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtaris (L) ansvarsområde. Ökande utsläpp från trafiken är ett misslyckande.
Drivkraft Sverige, branschorganisation för bränsle- och drivmedelsföretagen, konstaterade i maj att effekten av minskad reduktionsplikt syntes direkt på utsläppen. Organisationen bedömde att de fossila koldioxidutsläppen hade ökat med cirka 24 procent första kvartalet 2024 jämfört med motsvarande tid 2023.
Biodrivmedlen behövs för att mota bort det fossila ur vardagstrafiken. Sverige behöver bygga upp en egen eller mer nordisk större inhemsk produktion. Investeringar påverkas av efterfrågan. Utmaningen är också att kunna använda mer av råvaror från den svenska skogen. För ett minskat importbehov och bättre beredskap.
I det stora hela för transportsektorns del krävs förstås också att eldrift och gasdrift tar stora marknadsandelar framöver, både lätta och tunga transporter.
Det är en blygsam ökning av reduktionsplikten – fyra procentenheter – som Tidöpartierna nu har fått ihop i sin kommande budget. I stället ska bensinskatten sänkas med 75 öre. Det kostar statskassan 3,7 miljarder nästa år, motsvarade det som i år läggs på regional utveckling eller området integration och jämställdhet.
Tydligen har det varit väldigt jobbiga förhandlingar, men de fyra partiernas politik har ju ökat utsläppen. I förlängningen kan Sverige som en följd drabbas av riktigt sura klimatböter, vilket Naturvårdsverket har varnat för.
Klimatmålen är inte på låtsas. Den här förändringen räcker inte långt.
Till saken hör också att priset på fossil bensin och diesel framför allt påverkas av oljepriset, som ingalunda är statiskt. Prisbilden påverkas också av hur kursen för svenska kronan förändras, de svåra följderna av Rysslands överfall på Ukraina, och så vidare.
Det går inte att backa trafiken till förr, den tid när ingen brydde sig om klimatpåverkande fossila utsläpp. Klimathotet besegras inte av bakåtsträvare.