Den ekonomiska kris som Sverige är på väg in i liknar inga tidigare kriser, på så vis att den inte beror på några lånebubblor eller uppblåsta värderingar, utan på en kraftigt minskad efterfrågan. I Sverige och resten av världens går företag på knäna eftersom det helt enkelt inte finns några kunder. På grund av att dessa tvingas stanna hemma, eftersom affären ifråga fått stänga igen, eller på grund av att ingen går till jobbet och därmed upprätthåller sitt vanliga konsumtionsmönster.
Det här gör i sin tur att många företag har fått en i det närmaste 100-procentig minskning av efterfrågan, som resebranschen. Det inser vem som helst att det är omöjligt att överleva i längden. Eftersom denna kris är extern och inte beror på vare sig företagarnas skicklighet eller konsumenternas egentliga efterfrågan, så ser många det rimliga i att rädda företagen från att gå i konkurs. Det blir en katastrof för hela svenska samhället om för många människor blir arbetslösa på kort tid.
När det däremot kommer till frågan om hur företagen ska räddas och av vem så varierar förslagen. Vissa av de åsikter som nu kommit fram angående ansvaret för att hjälpa de svenska företagen ta sig igenom krisen är anmärkningsvärda och behöver bemötas. Sandro Scocco är chefsekonom på vänstertankesmedjan Arena och han menade bland annat i SVT:s nyhetssändningar, att det borde vara ”storbolagens ägare” som ska ”skjuta till pengar” för att rädda företagen. Det är en idé som spridits av fler och som vi lär se mer av de närmaste veckorna.
Uppfattningen bakom denna åsikt är att det finns en massa jätterika privatpersoner och stiftelser, typ familjen Wallenberg, som äger massa företag, och att de såklart har jättemycket pengar. De borde, själva, kunna ge mer pengar till exempelvis SAS och Volvo så dessa överlever den nuvarande krisen. Någon sorts ”de rika borde betala” logik som ju vänstern alltid har som förstahandsval i sådana här frågor.
Problemet är att det är fel. Scocco med flera kanske tror att Wallenbergarna är stora ägare av företag i Sverige, och visst sitter de på en del aktier. Men de utan tvekan största ägarna på den svenska börsen och därmed de svenska företagen är svenska fonder, framförallt pensionsfonder. Det vill säga, du och jag och alla andra vanliga medborgare som automatiskt sparar våra pengar i stora fonder som används för att betala ut dagens, och våra framtida, pensioner. Inga svenska privatförmögenheter kan mäta sig med detta.
Menar man allvar med argumentet att ”ägarna ska betala” för företagen så innebär det alltså att det är pensionsfonderna som ska göra det. Lösningen måste i så fall bli att stoppa alla utbetalningar av pensionspengar och istället använda fonderna till att lösa in Volvo. Det är den faktiska konsekvensen av de här förslagen om att ”ägarna ska betala”.
Inget av detta kommer såklart att hända. Men det är typiskt att vänsterpopulismen kring hur ekonomin fungerar bubblar upp till ytan i situationer som denna. Allt vore så enkelt om världsbilden, att ”kapitalism” det är något som andra gör, stämde. Att all rikedom finns hos en börs-vd i cylinderhatt och kostym. Men faktum är att det var länge sedan Sverige såg ut på det sättet. Ekonomin och börsen, det är vi tillsammans. Därför måste vi också hantera den här krisen, tillsammans.