Ambassadörer blir ofta uppmärksammade för diplomatiska kontroverser. Men det finns undantag. Ett strålande sådant är Japan ambassadör Shigeyuki Hiroki. 

Han har varit på posten sedan oktober 2018 och varit en glädjespridande bekantskap i sociala medier, främst Twitter. Där har han återkommande bjudit på intryck och upplevelser av det svenska samhället ur en japans synvinkel. Effekten har varit fascinerande stark. En till synes mycket trevlig man med ett öppet förhållningssätt till det nya, det annorlunda – men med ett ständigt öga på det som förenar två tämligen olika samhällen, det svenska och det japanska. 

När Japan förlorade med det svenska fotbollslandslaget i OS, förklarade han exempelvis att han var mycket ledsen, men till det svenska laget hälsade han ”Grattis till en fin seger!”. Sådant är lätt att skriva, men trovärdigheten bakom budskapet är inbyggt i all den andra kommunikationen. Hur han firat midsommar med dragspel i famn i Leksand eller gått på biblioteket och lånat svenska barnböcker i ljudformat för att träna på sitt uttal. Besökt karategymnasiet i Haninge, Surströmmingsakademin och frågat sina följare om vilken sida Kalles Kaviar ska läggas på knäckebrödet. Bland annat.

Tiden i Sverige går nu mot sitt slut. En timme efter det att han meddelat detta, hade han mötts av över 3000 gilla-klick. Fast det ska främst läsas som en saknad på förhand från många, än ett adjöss och tack för sushin. 

En ambassadör har mycket att göra, allt är varken vackert eller gemytligt. Men Shigeyuki Hiroki har lyckats att göra positiva avtryck i en tid där sociala medier kan associeras med allt annat än detta. Hans upplyftande twittrande har påmint många om hur det lika och det olika är som bäst när det kan leda till ökad förståelse och uppskattning för varandra.