”En av de viktigaste grunderna i den liberala demokratin. Att journalister kan och får skriva om vad de vill. Utan att mötas av hot, hat och våld. Utan att styras och begränsas, eller censureras.

Tyvärr vet vi som läser nyheter på nätet eller följer debatten i sociala medier att verkligheten idag ser annorlunda ut. Enskilda journalister, redaktioner och mediehus lever i en vardag där en allt råare ton tar över. Där kvinnor och minoriteter är extra utsatta.

Hatet och hoten tystar både enskilda röster och den fria, öppna debatten.”

Den här delen av Centerledaren Annie Lööfs sommartal i går fokuserade på mediernas frihet att skriva, granska och berätta. Men den handlar sett i en bredare helhet, om en problematik som berör och förstör det offentliga samtalet i dag. 

Hetsjakten mot enskilda i specifika frågor – ofta drivna av anonyma eller falska identiteter i sociala medier, ett vrål utan gränser – övergår ack så lätt i förföljelse och trakasserier av enskilda. En situation där själva mängden verbala uppkastningar som riktas mot en enskild går bortom alla gränser. Där privatlivets sfär inte längre respekteras, kan fredas eller värnas. Där själva syftet med den här typen av attacker, är att stöta bort och att tysta. 

En offentlig sfär där bara aggression ”lönar” sig föröder utrymmet för nyanser och lyssnande diskussion, för eftertanke. Det respektfulla, tillgängliga öppna vardagssamtalet kvävs. Alla samtalsinriktade demokrater, vi, behöver forma något bättre, arenor där fler vågar vara med och säga sitt. Det öppna samtalet ska inte bara vara för den som orkar och har tillräckligt eget pansar mot hot, hat och trakasserier för att vara hårdast mot de hårdaste.