Den internationellt uppmärksammade koranbränningen utanför Turkiets ambassad för någon månad sedan har redan fått allvarliga följder – och det kan vara så att Säkerhetspolisen nu har åtminstone minskat riskerna för fler allvarliga incidenter. Det är ingen tvekan om att demonstrationen – som den genomfördes och signalerades – gav Turkiet gott om argument för att försvåra, sinka och motverka ett svenskt Nato-medlemskap. Syftet var möjligen att provocera muslimer i allmänhet, men effekten spelade flera despoter i händerna och blev ett bakslag för svensk säkerhetspolitik.
Nu är yttrandefriheten inte villkorad på det sättet. Man får anordna demonstrationer som skadar Sveriges position i omvärlden, försvårar internationella relationer, ökar hotbilder mot svenskar och så vidare. Yttrandefriheten inbegriper ett utrymme för att provocera, såra eller håna, exempelvis bränna en för tron viktig bok. Det senaste tydliga beskedet kom nyss från förvaltningsrätten i Stockholm. Där underkänns polisens val att säga nej till fortsatta koraneldningar i anslutning till den internationellt uppmärksammade händelsen.
Alla handlingar kan få konsekvenser, inklusive sådana som få eller ingen vill se. Den som eldar en koran för att provocera, kan inte två sina händer.
Likväl ska vi vara ytterst återhållsamma med inskränka friheter med hänvisning till en viss problematik i stunden. Det verkar inte finnas stöd i regeringen eller riksdagen för att avgränsa yttrandefriheten i sådana här fall. Sverige ska inte ha blasfemi-lagar, däremot har vi redan en lagstiftning om hatbrott som inskränker yttrandefriheten i vissa fall.
Våra myndigheter har att hantera säkerhetsfrågorna utifrån de lagar och regler som gäller.
På tisdagsmorgonen grep Säkerhetspolisen, med stöd av polisens nationella insatsstyrka, fem personer på tre platser i vår relativa närhet: Eskilstuna, Strängnäs och Linköping. I anslutning till det gjordes ett antal husrannsakningar. De officiella uppgifterna är förstås knapphändiga. Handfasta insatser för att förhindra allvarliga brott inbegriper ofta sådant som är inte bör kommuniceras utåt i stunden.
Säpo anger dock att det handlar om stämpling till terroristbrott, med koppling till våldsbejakande islamistisk terrorism. Det är ett terroristhot som enligt Säpo har uppkommit efter koranbränningen vid turkiska ambassaden samt de internationella protester och uppmaningar om attentat som då framfördes.
Vi bedömer att det finns internationella kopplingar, närmare bestämt terrororganisationen IS, säger Susanna Trehörning, biträdande enhetschef för kontraterrorism på Säkerhetspolisen till TT.
Vår nyhetsmässiga vardag sett till utländska nyheter domineras fullt förståeligt av Rysslands pågående överfall på Ukraina och kriget där. Det innebär förstås inte att allt annat står stilla. Vi vet sedan tidigare att hotbilder från den islamistiskt orienterade terrorismen brukar variera. I slutet av januari hamnade Sverige i dessa krafters blickfång igen.
Det gäller att stå emot och vara vaksam. Säpos jobb är att vara på tårna. Det är inte bara bra, utan nödvändigt. Att agera för det säkra, inom lagens råmärken och uppdragets gränser. I takt med att fler detaljer blir kända om gripandena förhoppningsvis även kopplingar och sammanhang att bli mer tydliga, inklusive vilken typ att terroristbrott som var aktuellt.