Det kan inte ha undgått många att den svenska kronan tappar i värde. En euro motsvarar nu närmare tolv kronor. Inte minst har detta känts av för de tusentals svenskar som varit utomlands i sommar – pengarna räcker helt enkelt inte lika långt på semestern. När Sverige tillträde den Europeiska unionen 1995 förband vi oss att ansluta till eurosamarbetet, och det börjar nu bli dags att infria det löftet.
Men(!), kanske vissa utbrister, det svenska folket har sagt nej till en euro-anslutning. Och visst stämmer det att nej-sidan vann folkomröstningen. Men det beslutet fattades för mer än 20 år sedan, och sedan dess har mycket hänt. Närmast i backspegeln ligger valet till Europaparlamentet, där årets valdeltagande var det nästa högsta någonsin. Samtidigt är motståndet mot EU-medlemskapet rekordlågt och stödet för euron är den högsta andelen på 15 år, enligt SCB.
Även i partipolitiken håller positionerna på att förflyttas. Tidigare var Liberalerna ensamma med att driva på i euro-frågan, men nu har även Centerpartiet öppnat för en bred parlamentarisk utredning om euron. I SVT:s valkompass inför EP-valet har Moderaterna svarat att de ser en svensk euro-anslutning som ett ganska bra förslag. De anger att de för närvarande inte ser att en anslutning till euro-zonen är aktuell, men att de är beredda att ompröva sin hållning, bland annat om euron skulle stärka svensk ekonomi.
Att stärka svensk ekonomi är precis vad en euro-anslutning skulle göra, både för enskilda konsumenter och för företag. Det handlar delvis om att företag slipper den huvudvärk som i mångt och mycket kan liknas vid svenska turisters huvudvärk, nämligen genom att företag skulle slippa hantera valutaomräkningskostnader och att de enklare kan handla med andra Euroländer.
Men fördelarna av en euro-anslutning går längre än så. Införandet av euron skulle göra Sverige till en mer attraktiv plats för utländska investeringar och importen, som Sverige är helt beroende av, skulle bli billigare. Även svenska exportföretag, som ofta framhålls som det främsta argumentet mot en euro-anslutning, är idag helt beroende av importerade insatsvaror. Att exportföretagen kortsiktigt kan öka sina vinster när kronan är svag är inget som långsiktigt bygger konkurrenskraftiga företag. Den svenska kronans ständiga värdeminskning och stora växelkurssvängningar skadar exportföretagen långsiktigt. Därtill har Svenskt Näringsliv chefsekonom nyligen varnat för att den svaga svenska kronan riskerar att göra exportföretagen för bekväma och att de därmed inte vässar sin långsiktiga konkurrenskraft.
Det är bara en tidsfråga innan Sverige ansluter sig till euro-samarbetet. Det finns därför ingen anledning att fortsätta dra ut på det. Svensk ekonomi är redan helt beroende av EU:s penningpolitik, oavsett om vi vill det eller inte, och ju längre vi väntar desto längre hålls den svenska ekonomin tillbaka. Låt oss därför infria ett 20 år gammalt löfte och passa på att stärka svensk konkurrenskraft i processen.