I tider där vi går mot en lågkonjunktur är det oroväckande att så många svenskar har dålig koll i grundläggande privatekonomiska frågor och inte förstår vad det innebär att handla på kredit, eller när de gör det. En ny undersökning från Konsumentverket visar att 14 procent upplever att de handlar på kredit när de gör en direktöverföring från sitt bankkonto, 19 procent upplever att de handlar på kredit när de betalar med kort där pengarna dras direkt från kontot. Hela 38 procent upplever inte att de handlar på kredit när de använder kreditkort där köp under en period samlas på en faktura som delbetalas.
Hur många Nyköpingsbor tänker så? Hur många oxelösundare?
Att skjuta upp betalningen innebär att man handlar på kredit. För många är det inte nödvändigtvis ett problem att göra så, men det är bekymmersamt att så pass många inte förstår att de handlar för lånade pengar. Denna okunnighet drar förstås företagen nytta av.
Konsumenterna lockas till konsumtionslån som maskeras bakom erbjudanden om att dela upp och betala i egen takt. Det har gjort att det blivit normalt att skuldsätta sig för löpande vardagskonsumtion. Det leder till ökade skuldproblem i samhället, där inte minst yngre konsumenter i allt högre grad hamnar hos Kronofogden.
Undersökning efter undersökning visar att svenskarna är oroade för sin ekonomi. De oroas över ökade hushållskostnader och att man har svårt med oväntade utgifter. Att det då har blivit så pass normaliserat att handla på kredit att man knappt vet om att man gör det, gör situationen än mer riskfylld.
På sociala medier har fenomenet girl math (tjejmatte) trendat. Lite skämtsamt kan sägas att det går ut på att använda kreativ matematik för att legitimera onödig konsumtion och man driver med fenomenet som sådant.
Är klänningen du ändå tänkt köpa nedsatt? Sparade pengar! Erbjuder skönhetsbutiken en nattkräm om du handlar för en viss summa? Då har man ju tjänat på att handla det man väl ändå behövde! Men det som lite raljant kallas för tjejmatte är egentligen beteendeekonomi. Det är ett etablerat begrepp, belönat med Nobelpriset. Saker och ting uppelvs inte som så dyra om man inte behöver betala för dem direkt, eller om man får se flera småsummor i stället för en stor.
Alla stora kreditföretag är väl medvetna om detta. Det farliga är om konsumenterna inte förstår vad de betalar.
För finansminister Elisabeth Svantesson (M) borde Konsumentverkets undersökning vara av stort intresse. Ju bättre rustade svenskarna är för att hantera sin ekonomi, desto mindre sårbara kommer de vara i en lågkonjunktur. Det går inte att utbilda 38 procent av svenskarna i privatekonomi över en natt. Det går däremot att kräva att företagen är mer transparenta med vad det innebär att dela upp eller skjuta upp sin betalning. Att det som framställs som smidigt för konsumenten är lånade pengar och skuldsättning.
Det måste vara tydligt.