Väldigt få kommer nog att sakna plastpåseskatten – om den nu tas bort vid årsskiftet eller sänks kraftigt, vilket regeringsunderlaget nu hävdar. Skatten kom till via januariavtalet efter krav från Liberalerna och har fått kritik för att främst vara symbolpolitik. Men det är inte sant, den fick effekter: försäljningen av papperskassar gick från att utgöra drygt 20 procent av de bärkassar som säljs till att utgöra knappt 70 procent. Detta enligt en mätning som Naturvårdsverket tog initiativ till.
En del av de beteendeförändringar som blivit följden kan bli kvar, många har redan vant sig vid att ha flergångskassar med sig när man handlar.
Men särskild skatt på plastpåsar är inget krav. Det borde inte vara omöjligt att hitta andra att leva upp till det styrande EU-direktivet om att minska engångsplaster i vardagen. Mer biobaserade plaster är en möjlig väg framåt, men inte den enda. Plastpåseskatten är en del av en större helhet. Ett antal plastprodukter har sedan tidigare förbjudits och fler lär det bli. Även andra delar i vardagen kommer påverkas, allt från hämtmat och muggar, flasklock och förpackningar för mjölkprodukter.
Plaster i världshaven är ett omfattande och globalt problem. Det handlar om 75-199 miljoner ton plast, och detta späs på med cirka 5-13 miljoner ton om året. Tyvärr är det så att plast bryts ner väldigt långsamt. Det kan skada miljön under hela nedbrytningsprocessen. En tiondel av skräpet på land är plast. Vi behöver alltså rensa hav och land, samt kraftigt minska nytillflödet av sådant skräp.
Totalt sett gör den svenska plastpåseskatten i detta begränsad skillnad. Sverige måste däremot ha skarpa verktyg och strategier för att minska mängden plast som riskerar att bli till skadligt skräp, framför allt det som baserats på fossila råvaror. Andra länder har ännu större problem, men allt ingår i en helhet. Globalt sett riskerar mängden plastskräp att tredubblas till 2060.
Plastpåsen i affären lär bli några kronor billigare framöver, men kraven på att vi ska använda allt mindre av ohållbar plast är kvar. Det måste regeringen leverera. Ersätt gärna plastpåseskatten med andra styrmedel. Något som tydligt driver fram mer hållbara förpackningar och minskar skräpmängderna. Det går alltså inte att komma med en tummetott.