Det Àr vÄr sak att hjÀlpa de ukrainska vÄldtÀktsoffren

Sverige och övriga EU-lÀnder mÄste ta ett gemensamt ansvar för att hjÀlpa och stödja de kvinnor som drabbats av ryska soldaters krigsbrott.

Ukrainska flyktingar har i mÄnga fall utsatts för grova övergrepp.

Ukrainska flyktingar har i mÄnga fall utsatts för grova övergrepp.

Foto: Petr David Josek

Ledare2022-05-04 16:35
Detta Àr en ledare. SN:s ledarsida delar Centerpartiets vÀrderingar.

FrÄn kriget i Ukraina kommer alltfler vittnesmÄl om hur kvinnor utsatts för grova vÄldtÀkter av ryska soldater. NÄgot som bekrÀftats av FN:s kvinnoorganisation UN Women. I brittiska BBC (11/4) berÀttar Ukrainas mÀnniskorÀttskommissionÀr Ljudmyla Denisova bland annat om hur 25 kvinnor och flickor i staden Butja utanför Kiev hölls instÀngda i en kÀllare och vÄldtogs gÄng pÄ gÄng under ockupationen av staden. I dag Àr nio av dem gravida.
Enligt Denisova uttryckte de ryska soldaterna att syftet med vÄldtÀkterna var att skÀnda kvinnorna sÄ grovt att de i framtiden inte ville ha nÄgon kontakt med mÀn, för att förhindra att de födde fler ukrainska barn. Hon berÀttar ocksÄ om ett fall dÀr en 16-Äring slÀpats ut och vÄldtagits mitt pÄ gatan av soldater som skrikit att "detta Àr vad som hÀnder med alla nazisthoror".


En forskningsöversikt frÄn Nationellt centrum för kvinnofrid vid Uppsala universitet visar att sexuella övergrepp ökar i krig och vÀpnade konflikter. Systematiska vÄldtÀkter anvÀnds som ett sÀtt att krÀnka motstÄndaren och som en strategi för att försvaga hela samhÀllen. 2008 antog ocksÄ FN en resolution om att vÄldtÀkt i krig ska betraktas som ett krigsbrott och ett brott mot mÀnskligheten. I Ukraina dokumenterar man nu dÀrför de fall som anmÀls för att dessa ska ingÄ i ett folkmordsÄtal vid internationella domstolen i Haag. 2019 antog FN:s sÀkerhetsrÄd ytterligare en resolution som bland annat innebÀr att offer för sexuellt vÄld i krig ska ha rÀtt till upprÀttelse och rehabilitering och mödrar som fött barn som ett resultat av vÄldtÀkt ska ha rÀtt till hjÀlp.
 

Att det pĂ„ nationell nivĂ„ tas ett politiskt ansvar för att det verkligen blir sĂ„ Ă€r dock inte sjĂ€lvklart. DĂ€rför Ă€r det viktigt att EU agerar hĂ€r och nu. Den polska EU-parlamentarikern Robert BiedroƄ Ă€r en av dem som pĂ„ flera sĂ€tt har lyft kvinnornas situation. 

90 procent av 2,8 miljoner ukrainare pĂ„ flykt i Europa Ă€r kvinnor och barn. Vissa har lyckats undkomma med en hĂ„rsmĂ„n efter att ha utsatts för grova övergrepp av ryska soldater. FrĂ„n Polen rapporteras dock om att kvinnor som utsatts för vĂ„ldtĂ€kt och lyckats fly till berövas sin rĂ€tt till sĂ€ker och laglig abort. 
BiedroƄ riktade dĂ€rför förra veckan en frĂ„ga till EU-kommissionen om vad man gör för att sĂ€kerstĂ€lla att flyktingarna fĂ„r tillgĂ„ng vĂ„rd för sexuell och reproduktiv hĂ€lsa, inbegripet akutpreventivmedel, preventivmedel, laglig och sĂ€ker abort och mödravĂ„rd. Parallellt med detta röstar Ă€ven EU-parlamentet den 5 maj om en resolution om att skydda kvinnorna i Ukraina frĂ„n vĂ„ld och sexuellt utnyttjande och om att de EU-lĂ€nder som tar emot ukrainska vĂ„ldtĂ€ktsoffer ska arbeta ska sĂ€kra tillgĂ„ngen pĂ„ trygg abort, preventivmedel och förlossningsvĂ„rd.

 

De ryska soldaternas vidriga krigsbrott gÄr inte att göra ogjorda. Men Sverige och övriga EU-lÀnder som tar emot vÄldtagna kvinnor frÄn Ukraina mÄste göra allt för att minska konsekvenserna av dessa brott. Lika viktigt som att Ryssland stÀlls inför rÀtta för sina krigsbrott och att gÀrningsmÀnnen straffas, Àr att vÀrna vÄldtÀktsoffrens psykiska och fysiska hÀlsa och att ge dem hopp om livet tillbaka.