Det är vår sak att hjälpa de ukrainska våldtäktsoffren

Sverige och övriga EU-länder måste ta ett gemensamt ansvar för att hjälpa och stödja de kvinnor som drabbats av ryska soldaters krigsbrott.

Ukrainska flyktingar har i många fall utsatts för grova övergrepp.

Ukrainska flyktingar har i många fall utsatts för grova övergrepp.

Foto: Petr David Josek

Ledare2022-05-04 16:35
Detta är en ledare. SN:s ledarsida delar Centerpartiets värderingar.

Från kriget i Ukraina kommer alltfler vittnesmål om hur kvinnor utsatts för grova våldtäkter av ryska soldater. Något som bekräftats av FN:s kvinnoorganisation UN Women. I brittiska BBC (11/4) berättar Ukrainas människorättskommissionär Ljudmyla Denisova bland annat om hur 25 kvinnor och flickor i staden Butja utanför Kiev hölls instängda i en källare och våldtogs gång på gång under ockupationen av staden. I dag är nio av dem gravida.
Enligt Denisova uttryckte de ryska soldaterna att syftet med våldtäkterna var att skända kvinnorna så grovt att de i framtiden inte ville ha någon kontakt med män, för att förhindra att de födde fler ukrainska barn. Hon berättar också om ett fall där en 16-åring släpats ut och våldtagits mitt på gatan av soldater som skrikit att "detta är vad som händer med alla nazisthoror".


En forskningsöversikt från Nationellt centrum för kvinnofrid vid Uppsala universitet visar att sexuella övergrepp ökar i krig och väpnade konflikter. Systematiska våldtäkter används som ett sätt att kränka motståndaren och som en strategi för att försvaga hela samhällen. 2008 antog också FN en resolution om att våldtäkt i krig ska betraktas som ett krigsbrott och ett brott mot mänskligheten. I Ukraina dokumenterar man nu därför de fall som anmäls för att dessa ska ingå i ett folkmordsåtal vid internationella domstolen i Haag. 2019 antog FN:s säkerhetsråd ytterligare en resolution som bland annat innebär att offer för sexuellt våld i krig ska ha rätt till upprättelse och rehabilitering och mödrar som fött barn som ett resultat av våldtäkt ska ha rätt till hjälp.
 

Att det på nationell nivå tas ett politiskt ansvar för att det verkligen blir så är dock inte självklart. Därför är det viktigt att EU agerar här och nu. Den polska EU-parlamentarikern Robert Biedroń är en av dem som på flera sätt har lyft kvinnornas situation. 

90 procent av 2,8 miljoner ukrainare på flykt i Europa är kvinnor och barn. Vissa har lyckats undkomma med en hårsmån efter att ha utsatts för grova övergrepp av ryska soldater. Från Polen rapporteras dock om att kvinnor som utsatts för våldtäkt och lyckats fly till berövas sin rätt till säker och laglig abort. 
Biedroń riktade därför förra veckan en fråga till EU-kommissionen om vad man gör för att säkerställa att flyktingarna får tillgång vård för sexuell och reproduktiv hälsa, inbegripet akutpreventivmedel, preventivmedel, laglig och säker abort och mödravård. Parallellt med detta röstar även EU-parlamentet den 5 maj om en resolution om att skydda kvinnorna i Ukraina från våld och sexuellt utnyttjande och om att de EU-länder som tar emot ukrainska våldtäktsoffer ska arbeta ska säkra tillgången på trygg abort, preventivmedel och förlossningsvård.

 

De ryska soldaternas vidriga krigsbrott går inte att göra ogjorda. Men Sverige och övriga EU-länder som tar emot våldtagna kvinnor från Ukraina måste göra allt för att minska konsekvenserna av dessa brott. Lika viktigt som att Ryssland ställs inför rätta för sina krigsbrott och att gärningsmännen straffas, är att värna våldtäktsoffrens psykiska och fysiska hälsa och att ge dem hopp om livet tillbaka.