Europaparlamentarikern Emma Wiesner (C) hade en aktiv roll i slutförhandlingarna.
Skadliga utsläpp i EU blir dyrare. Det är rätt väg att gå.
Fit for 55 är namnet på EU:s stora paketlösning för att minska de klimatpåverkande utsläppen med 55 procent till 2030. Att namnet också spelar på värdet av att hålla sig i form är förstås fullt medvetet. Beroendet av fossil energi och produkter baserade på fossila råvaror är fortfarande stort också i vår världsdel, det finns omfattande onyttigheter att byta ut.
En central del är handeln med utsläppsrätter. Den var billig och lös i kanterna till en början. Över tid har systemet stegvis stramats åt. Nu börjar det bli något riktigt rejält.
I takt med att tunga utsläpp får en växande prislapp följer också marknadseffekter. Innovation och produktutveckling drivs bort från det klimatskadliga. Växande kostnader förstärker bilden av klimatproblemet. Utvecklingen styrs stegvis bort från det olje- och gasberoende som Europa har. Smartare lösningar, bättre produkter och helt nya sätt att driva industri, handel och transporter på, finner utrymme att växa.
Att inte göra något leder till att samhällskostnaderna i klimatförändringarnas spår blir allt större. Det går inte att backa in i den framtid som väntar.
I helgen kom Europeiska rådet och EU-parlamentet fram till en omfattande reform av systemet för handel med utsläpp. Det blev också uppgörelse om en social fond som ska kunna stötta omställningen. Den ska underlätta omställning i områden, branscher och situationer där skarpa förändringar riskerar att få kortsiktiga, men mycket besvärliga effekter.
De planerade utsläppsminskningarna ska bli 62 procent till 2030 jämfört med de 43 procent som annars hade varit fallet. Det är ett rejält steg. Flera vardagsverksamheter som tidigare bara snuddat vid handeln med utsläppsrätter eller helt stått vid sidan av, kommer att få betala för sig – eller ställa om snabbt. Flyget, som tidigare bara delvis har ingått i utsläppshandeln, kommer nu in för fullt. Det är en omfattande omställning. Men det behöver göras för en mer hållbar trafik och verksamhet på såväl Skavsta som Schiphol och Stuttgart, exempelvis.
Även vägtransporter, sjöfart, avfallsförbränning och bostäder som värms med olja eller gas, kommer att ingå om några år. Järnvägar, jordbruk och fiske undantas, tills vidare.
EU-parlamentarikern Emma Wiesner (C), som var enda svensk i parlamentets slutförhandlingar, bedömer att överenskommelsen innebär att 75 procent av Europas klimatpåverkande utsläpp omfattas. Jämfört med dagens 40 procent är det en stor förändring. Miljö- och klimatminister Romina Pourmokhtari (L) välkomnar för regeringens del att avtalets ”tydlighet för svenska företag och för hushållens omställning”.
På många områden finns förstås konkurrerande produktion som inte behöver betala för det som släpps ut. Därför är tanken att införa en prisjusteringsmekanism på det som importeras. Detta ska gå i takt med att EU till 2034 helt tar bort möjligheterna till gratis utsläppsrätter.
Unionen vill inte använda just ordet tullar. Handelshinder är vanligtvis inget att jubla över, och riskerar skadliga motdrag. Men det är ett tillfälligt svar i väntan på mer starka globala drivkrafter i samma riktning.