Rikspolischefen Petra Lundh och riksåklagare Katarina Johansson Welin vill se mer samarbete mellan myndigheter. Det ska vara glasklart vad som kan göras, vem som gör vad och hur det görs.
Nyligen samlades ett antal myndighetschefer vid ett möte om hur mäns våld mot kvinnor bättre kan förebyggas. Att det krävs mer och klokare samverkan låter kanske inte som en särskilt spännande slutsats, men att det tas konkreta steg för att så ska ske är viktigt. Livsviktigt, rent av.
Mäns våld mot kvinnor, inom ramen för en kärleksrelation, är ett stort och vanligt förekommande samhällsproblem. I de mest tragiska fallen blir utfallet – för kvinnan – döden. Varje år är det i snitt femton kvinnor som mördas av sin partner.
Värd för mötet stod Polisen och Åklagarmyndigheten, och i en gemensam debattartikel i DN (9/3) skriver rikspolischef Petra Lundh och riksåklagare Katarina Johansson Welin att de vill öka trycket mot de män som slår. Dessutom gör de ett enormt viktigt konstaterande – att det här våldet inte är någon privatsak. Det är en fråga för hela samhället.
Inlindat i en omständlig myndighetsprosa om samverkan finns i debattartikeln även mer handfasta besked om vad arbetet ska fokusera på. Dels att man måste rikta in sig på de som utövar våldet och identifiera riskfaktorer hos dessa – i tid. Det handlar om kunskap som behöver spridas och att olika aktörer behöver prata mer med varandra. Som så ofta när det gäller myndigheter kommer man då in på frågan om sekretess. Ett tydligt uttryckt mål är behovet av en gemensam syn på hur sekretesslagstiftningen ska användas. Det är förstås viktigt att den inte blir ett hinder för att kunna rädda kvinnors liv.
Lundh och Johansson Welin efterfrågar dessutom mer "aktiv och systematisk operativ samverkan" när det finns risk för grovt och rent av dödligt våld. Ett exempel är när våldsutövare släpps från häktet. Då krävs att myndigheterna är redo att agera redan innan något har hänt. För då måste det gå fort, och det får inte finnas några tvivel om ansvarsfördelningen.
Fokus måste vara att sätta stopp för gärningsmännen. Statistik har visat att många av dessa män fortsätter slå trots att de döms, både innan de hamnar i fängelse och efter att de kommer ut. Förhoppningsvis stannar därför det här utökade samarbetet inte vid snack mellan myndigheter och samhällsaktörer. Det måste omsättas i konkret handling.