Det kinesiska silkessnöret

Den kinesiska regimens förtryck hotar friheten.

Till det fria ordets försvar - kulturminister Amanda Lind (MP) delade ut årets Tuchulskypris till den fängslade förläggaren Gui Minhai, politisk fånge i Kina.

Till det fria ordets försvar - kulturminister Amanda Lind (MP) delade ut årets Tuchulskypris till den fängslade förläggaren Gui Minhai, politisk fånge i Kina.

Foto: Fredrik Sandberg/TT

Ledare2019-11-19 05:21
Detta är en ledare. SN:s ledarsida delar Centerpartiets värderingar.

Årets Tuchulskypris tilldelades den av Kina fängslade förläggaren Gui Minhai, för hans kamp för det fria ordet. Via ambassadören i Stockholm att diktaturen såg priset som en kriminell handling, ett stöttande av brottsling. Svenska ministrar som stöttade och deltog i utdelningen hotades med att portförbjudas från Kina.

Förläggaren Gui Minhai, länge verksam i Hongkong, är politisk fånge i Kina. Uppmärksamheten kring hans person och gärning påminner omvärlden om vad Kina är och hur landet styrs, bortom den flod av produkter Made In China som i dag är en central del av världsmarknaden. Priset delades ut på Fängslade författares dag, av kulturminister Amanda Lind (MP) till Minhai, symboliserad av en tom stol.

Omvärldens beroende av kinesiska exportprodukter – och kinesiskt ägande i utlandet - ger den totalitära regimen ett växande påtryckningsmedel på många håll. Det kinesiska folket har inga val, det är 1,4 miljarder människor som förtrycks i enpartistatens, den kommunistiska retorikens och den store ledarens namn.

Se bara hur demokratisträvandena i Hongkong bemöts: med allt mer våld och mer förtryck. Symboliken i att makten angriper demokratiaktivister på ett universitetsområde är talande. En ökande materiell levnadsstandard kan bara dölja minskande personlig frihet till en viss gräns. 

Den demokratiska världens ekonomisk-politiska styrka och samsyn om mänskliga rättigheter är det främsta hindret för diktaturers globala maktambitioner. Kinas maktspråk och försök att stärka sin påverkan på andra fria stater och på världsekonomin drar i dag nytta av den politiska utvecklingen i väst. Polariseringens och protektionismens vindar blåser starkare än frihetens och rörlighetens. 

USA under Donald Trumps presidentskap har tillsammans med ett antal europeiska demokratiers regeringar och väljare omfamnat allt mer av antiliberala värden. Priset är högt. Ju fler som dyrkar det auktoritära och det nationalistiska desto mer undermineras försvaret av globala marknader, gemenskaper och avtal. Det ger diktaturer som Kina nya utrymmen. Dess silkestrådar växer, ibland i skymundan, till en snara som lär visa sig svår att kasta av sig när den väl dras åt. Det återspeglas i mål om att dominera världsmarknaden för ett antal strategiska produkter, allt från halvledare till telekom och elbilar. En växande stormakt där staten styr också det privata.

Kinas maktspråk mot Sverige är ett hot mot fria demokratier. Uppmärksamheten spelar roll. Därför skriker diktaturens representanter högt när Svenska PEN delar ut pris till en kinesiskfödd svensk förläggares kamp för det fria ordet. Därför gör regeringen och svenska partiledare rätt som ställer sig bakom priset till Gui Minhai såväl som i kritiken mot Kinas agerande i Hongkong. I förlängningen handlar detta om styrkan i den liberala världsordningen som vi känner den.