2018 ställde det nya lokala partiet Demokraterna upp i kommunalvalet i Göteborg upp för första gången. Partiet fokuserade främst på en fråga, tydlig kritik mot det stora infrastrukturprojektet Västlänken. Partiet fångade upp den opinion som fanns i frågan och fick nästan 17 procent av rösterna.
I Hagfors kommun bildades inför samma val partiet Oberoende realister, som också är tydligt lokalt fokuserat. Dess första profilfråga var att stoppa nedläggningen av en högstadieskola. Partiet noterades för 36 procents stöd i kommunalvalet och styr nu bruksortskommunen. I DN (17/5) kunde man nyligen läsa ett längre reportage om partiets snabba framgång.
Det finns i dag ett antal kommuner där nya, lokala partier har vunnit inflytande. En gemensam nämnare är att dessa inte fokuserar på ideologi eller skillnader mot andra partier på höger-vänster-skalan, utan främst på lokala sakfrågor. I de norrländska länen finns flera sjukvårdspartier som kräver satsningar på sjukvården. I Eksjö kämpar ett lokalt parti för att bevara akutsjukhusen. I Sörmland styr partiet Vård för pengarna i Region Sörmland, tillsammans med Socialdemokraterna och Centerpartiet.
Det är en bild av svensk politik som inte alls tar lika mycket plats i den nationella medierapporteringen som de taktiska vem-tar-vem-spekulationerna, men de lokala partierna fyller en tydlig funktion genom att spegla hur människor runt om i landet ser på politik. De vill ha mer information om beslut som fattas nära deras vardag, och de vill kunna påverka. Utan att behöva bry sig så mycket om det där andra, som partifärger, blockpolitik och vad någon partiledning i Stockholm tycker.
Det är en viktig lärdom för de etablerade partierna. Intresset för traditionell partipolitik sjunker. Partierna får färre medlemmar och vi sätter mindre värde på ett medlemskap i en förening än tidigare. Det märks även i intresset för att exempelvis engagera sig fackligt. Folkrörelsernas tid, där politiska ställningstaganden gick via färdiga ideologiska paket har börjat omformas till något annat. I takt med megatrender som digitalisering och ökad individualism föredrar allt fler svenskar att ta ställning i enskilda vardagsfrågor, hellre än att stödja ett helt åsiktspaket i ett parti. Dagens unga är mer engagerade än någonsin på nätet, men få går via partierna.
De lokala och pragmatiska partierna kan delvis vara svar på detta, de vill engagera nya väljare genom att rikta in sig på specifika sakfrågor som påverkar deras vardag. Vilket är anledningen till att många också anklagar dem för att vara populistiska. De etablerade politikerna är inte alltid glada över konkurrensen och menar att de tar ansvar för helheten på ett sätt som de nya partierna inte gör.
Visst kan det finnas problematiska drag av populism i vissa lokala frågor. Men de lokala partiernas framgångar skickar också en viktig påminnelse till politiker som blivit alltför teoretiska och nyttomaximerande. Politik finns ytterst till för medborgarna, och den påverkan som den har på den enskildas liv är en fråga som man aldrig får vifta bort. Ett större fokus på lokal politik vore hälsosamt.