En historisk reform är på plats, skriver statsminister Magdalena Andersson (S) och Centerledaren Annie Lööf (C) på debattplats i Aftonbladet. Ett antal trögheter och hinder på arbetsmarknaden åtgärdas nu i samsyn med arbetsmarknadens parter. Som del av detta klubbades i går också ett omställningspaket, med reformerad arbetsrätt och ett omställningsstudiestöd.
Så skrevs det historia. Det gäller Centerpartiets företrädare. Det gäller även Liberalernas, där tyvärr partiledaren Nyamko Sabuni av någon anledning nu har fått för sig att spela ned värdet av sakpolitiken i januariavtalet. Det gäller också de socialdemokrater, inklusive förre statsministern Stefan Löfven, och de miljöpartister som inte vek ned sig när svensk vänster och LO skakades av inre konvulsioner.
Trots så många, så hårda låsningar och en isflod av misstänkliggöranden, smutskastning och fördömanden av de som valde att gå i bräschen för att göra om och göra bättre, gick detta att förändra.
Det var när företrädare för parterna på arbetsmarknaden aktivt valde att hantera problemen, i stället för att söka strid, som de sista hindren kunde passeras. Kostnadsbördan för företag som behöver säga upp personal minskades. Undantagen från turordningsreglerna blev fler. Samtidigt förbättrades anställdas möjligheter till omställning – inom yrken och mellan. Den här reformen hade nog fler partier till höger velat vara med om, egentligen.
En mer flexibel ordning på arbetsmarknaden, ett uppluckrande av Las, var nödvändigt. Framtidens arbetsmarknad är inte 1970-talets. Att det som del av detta paket också tillkom stora statliga medel för att underlätta yrkesbyten och kompetensutveckling utifrån arbetsmarknadens och individens behov, ingår fullt ut i den helheten.