Ingen vill ta bort internet, nu när det finns. Bredbandsutbyggnaden går ut på att så många som möjligt ska få snabbast möjliga kommunikationer – även på landet. Fibern ger mer vardagsnytta för så många.

Men vad säger ni om att begränsa hastigheten lite i den här kommunikationen? För driftsäkerhetens skull? Eller att vi kan kraftigt få ned antalet dum- och elakheter som sägs anonymt? Inte? Är det viktigare att titta på film eller tv-serier? För e-post skulle ju funka fint och även en längre text med någon bild, om den inte var för stor? Den som vill ha det sistnämnda för egen del är det självklart helt i sin ordning, men att tvinga andra till det är något helt annat. 

Det här har bäring på återkommande debatter om hur människor ska transportera sig. Till skillnad från att strypa hastigheten på internet, vilket är ett ytterst sällsynt krav och drivs av få, finns det gott om röster som inte vill ha snabbare tåg. Och minst lika förnumstiga röster säger att det här med att tvinga folk att köra saktare långa sträckor på landet, det är rättvisa grejer det. 

En lärdom av transportdebatterna är att dubbelkolla vilka som själva berörs av krävda negativa förändringar. Den som driver krav för att aktivt förlänga sin egen pendlingstid, exempelvis, är värd viss respekt. Påfallande ofta är det bara andra som förväntas ta sig fram saktare, resa sämre och mer ineffektivt. Ett slags förmynderiets nånannanism. Denna mår bäst av att hållas kort. 

Något av det mest stressande av allt är det som tar onödigt lång tid när man har bråttom. Vi ska underlätta, förbättra, förfina. Inte köa, försvaga, fördröja. Sann framåtanda, helt enkelt.