Första ärendet på årets sista fullmäktige i Nyköping var ett av de viktigaste ärendena på länge: den gamla alliansmotionen om byte av styrmodell. Frågan hur en kommun styrs – och hur dess verksamhet formas är central, i mötet med medborgarna, i ansvarsutkrävandet i samband med val och i mötet de anställda som ska göra jobbet i vård, skola och omsorg.

I valrörelsen 2018 var en ny styrmodell ett av de fyra Allianspartiernas främsta löften. Nu blir det en ny styrmodell, men det blev inget Alliansstyre. I förhandlingarna mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet var styrmodellen ett av Centerkraven – och det mötte inte någon hög mur av motstånd. Även Socialdemokraterna har haft en debatt om hur politisk styrning och ansvaret inför medborgarna ska bli tydligare.

Den nuvarande modellen har sina poänger. Politiken beställer verksamhet av produktionen, det vill säga tjänstemän och övriga anställda. Produktionen ser till att leverera det som beställs. Men sedan dess införande i början av 1990-talet har tveksamheterna vägt allt tyngre. Det framgår också av beslutsunderlaget till Allianspartiernas motion om ny styrmodell, som fick stöd av samtliga partier i tisdags kväll. Själva bifallet var förstås att slå in en öppen dörr. Kommunledningen hade ju redan lovat detta – men värdet av att förändringen görs med största möjliga stöd i fullmäktige är stort. Samtliga partier kommer att vara inblandade i processen. 

Vid årsskiftet ska politikerna få en konsultrapport med förslag på hur styrningen mellan folkvalda och tjänstemän ska förändras. Det ska inte råda något tvivel om att politikerna har makten över de strategiska besluten. Tjänstemännen ska slippa detaljstyrning från politiken, men inte behöva göra politiskt laddade gränsdragningar på egen hand. Djävulen sitter förstås i detaljerna. Vad som är ett verksamhetsärende av strategisk vikt och politiskt värde, är lätt att bli oense om.