Det fanns många goda ambitioner bakom kommunens bygge av ridhuset Nyäng. Ändå lyfter det inte.
I valrörelsen 2018 lovade både de styrande rödgröna och Alliansen, som den då största oppositionsgruppen, att få ett ridhus på plats. Anna af Sillén (M), Martina Hallström (C) och Urban Granström (S) torgförde snarlika löften. De var inte ense om var, Alliansens första förslag var vid Väderbrunn. Till slut blev det ett verkligen praktfullt bygge vid Flättna, intill kommunens tekniska division och Arnö industriområde. Men det har inte blivit den breda verksamhet som var målet.
Någon ridskola har inte kommit på plats. Arenachefen Lasse Persson själv säger till SN (21/12) att han ser det som ett personligt misslyckande. Det verkar krävas en aktör som i grunden har betalt från kommunen för att anordna och driva verksamhet i ridhusområdet. Att kommunen förkastade det anbud som fanns att driva ridskola bottnade, enligt Persson, i detta. Nu ska det gå till upphandling igen.
Mindre risk, mer säkrad intäkt för entreprenören. Det är nog värt det, även om det måste till drivkrafter för den som driver verksamhet att tjäna mer på växande aktivitet.
Kanske är det ett tankefel att likställa ridhuset med den ordning som är på Rosvalla, där föreningar kan komma och gå. Hästar är något annat än bollar, koner och hoppmattor.
Att ridhuset blev en så stor politisk fråga byggde på goda ambitioner. I grunden fanns en relevant diskussion om idrottsutbudet för unga tjejer jämfört med unga killar. Där ridsport och hästar framstod som ett så pass stort intresseområde att kommunen inte kunde bortse från det. I varje fall inte om man lade på ett socialt filter. Vilka har råd att bejaka sitt hästintresse och vilka har inte det? Om fler får möjlighet vilka positiva effekter ger det på uppväxande generationer? Något som motiverar investeringen av skattemedel?
Idén var att öppna dörrarna för fler, i samklang med föreningslivet, och då landade man i behovet av ett kommunalt byggt ridhus.
Till detta ska läggas att det talades om möjligheterna att använda ridanläggningen för exempelvis rehabiliteringsverksamhet, kanaliserad och finansierad via hälso- och sjukvården. Att hästar används som del i rehab är inget nytt. Det kan handla om behandling för att stärka balans, muskulatur och koordination, men också som del i andra vårdinsatser i samband med psykisk ohälsa.
En annan möjlig extern intäktskälla var utrymmet att driva café/restaurang-verksamhet i lokalerna. Men det sistnämnda kräver sannolikt ett större naturligt flöde av människor i miljön och inom närområdet.
Läget är som det är. När något inte fungerar som tänkt: ta ett antal steg tillbaka, vidga perspektiven och börja om.